Hällesjö fiskevårdsförening har länge arbetat med fiskevård och utvecklad turism i Hällesjö, Bräcke kommun. Genom ett Leaderprojekt har föreningen tagit fram djupkartor och utvecklat en app som underlättar för turisterna att planera sina fisketurer.

— Djupkartorna tog vi givetvis fram för att underlätta för fisketuristerna, både för att det är säkerhetsmässigt lättare att åka på sjöarna, men det blir även enklare att leta reda på bra fiskeplatser, berättar Gullik Nilsson, ordförande för Hällesjö fiskevårdsförening.

Under projektet genomförde föreningen djupmätningar och gps-positionering av båtplatser, vindskydd, rastplatser, parkeringsplatser och stigar. Informationen användes för att trycka djupkartor och skapa en app för intresserade fiskare. Föreningen utvecklade även appen genom att fylla den med intressant byhistoria och information om fäbodvallar, vandringsleder och annan relevant information.

Djupkartorna hjälper turisterna att planera bättre

Åsa Roos och Gullik Nilsson, engagerade i projektet, tyckte att arbetet med byns historia var extra roligt att genomföra.
— Vi gjorde en prioritering av vad vi skulle ha med i appen. Det var ju inte hårda fakta som var mest intressant, utan de var ju alla fantastiska historier och skrönor som vi fick ta del av, berättar Åsa Roos, engagerad i projektet.

Djupkartorna och appen ser både Åsa och Gulik som en stor konkurrensfördel när det gäller att locka fisketurister. Hällesjö fiskevårdsförening har idag samarbeten med flera fiskeagenter i både Polen, Lettland och Tjeckien. Flera fiskare kommer tillbaka från år till år.
— Att man kan ladda ner djupkartorna har ju varit ett steg framåt och de flesta gillar att titta på kartor och planera sin fiskesemester, berättar Åsa Roos.
Och Gullik kan inte mer än att hålla med.
— Vi ser ju på fisketuristerna, som ligger och tittar på kartorna i båten när de här, att kartorna används flitigt, förklarar Gullik Nilsson.

Projektet har inspirerat för föreningen, som i framtiden vill ta fram kartor för mindre sjöar också. Föreningen vill förvalta fisket i Hällesjö på ett hållbart sätt och medlemmarna vill se till att de turister som kommer till Hällesjö blir väl omhändertagna.

Se filmen om projektet. 

Åsa Roos och Gullik Nilsson, engagerade i projektet att ta fram djupkartor och app för Hällesjö.

Djupkarta som tagits fram.

Åsa Roos och Gullik Nilsson visar hur appen fungerar.

Allt började med en äldre dam vid namn Anna-Maria Wallin testamenterade 300 000 kronor till pastoratet i Hällesjö/Håsjö. Hon önskade i sitt testamente att pengarna skulle användas till något bra för bygdens ungdomar. När pastoratet sedan vände sig till Kälarnes byförening så växte idén fram att utveckla bygdens idrottsplats, med stöd av leader och tillsammans med andra föreningar.

— Vi startade en projektgrupp och det framkom tidigt i projektet vad ungdomarna önskade sig så vi tog fram ett förslag på att göra en multisportarena, berättar Michael Löfgren, ordförande i Kälarbygdens kooperativa förening och drivande i projektet.

Idag finns det en multisportarena som på vintern fungerar som hockey- och skridskorink, men som på sommaren fungerar som fotbollsplan och basketplan med konstgräs. Utanför arenan har det byggts en längdhoppsgrop, en kulstötningsbana och en löparbana.

Arenan ger en mer positiv bild av bygden

Kälarbygdens byförening har erfarenhet från tidigare genomförda leaderprojekt, så när Leader Mittland Plus gav klartecken för det här projektet startade arbetet nästan direkt. Tidigare fanns det en sliten gammal träsarg som användes under vintern, men som plockades isär varje år. Därför är multisportarenan ett lyft enligt Michael Löfgren. Li Olsson, idrottslärare på Kälarne skola håller med. Hon använder arenan varje vecka med sina elever.

— Vi använder den här arenan varje dag, både till lektioner och för verksamhet under raster, så det är en väldig aktivitet här om dagarna.

Michael Löfgren är säker på att arenan skapar en mer positiv bild av bygden och Kälarne som plats.

—  Projektet blev bättre än vi tänkt och arenan används otroligt mycket, dels av skolan, men arenan har även flera besökare under kvällstid. Under loven märks det att även hemvändare är här och åker skridskor. Det är upplyftande för bygden och anläggningen är jättefin, avslutar Michael Löfgren.

Se filmen om projektet.

Michael Löfgren, ordförande i Kälarbygdens kooperativa förening och drivande i projektet är glad över att arenan används flitigt av Kälarnebygdens barn och ungdomar.

Kälarnes idrottsplats i vinterskrud.

Arenan med en skylt som berättar om att det är Anna- Maria Wallins arena.

Genom att samla in och digitalisera Skatans kulturhistoria har föreningen Tomtarna satt fiskelägets historiska arv på pränt. Upprinnelsen till projektet var en liten forskargrupp i föreningen som på 90-talet samlade på sig inspelade intervjuer, bilder och skrivet material.

—  Vi var några i föreningen, som nu tyckte att det var dags att bevara allt material, göra en utställning av allt som var ihopsamlat, för att göra det mer tillgängligt, berättar Per-Olof Melander, en av initiativtagarna till projektet.

Ett av projektets första mål var att digitalisera allt material och därefter skapa en permanent men samtidigt mobil utställning om fiskelägets historia.
—  Tanken bakom en mobil utställning möjliggör för oss att åka ut och berätta om Skatans historia och på så sätt locka fler besökare till bygden, berättar Per-Olof Melander.

Samarbete med andra Leaderprojekt

För att komma i gång med arbetet inspirerades projektdeltagarna av andra snarlika Leaderprojekt i närområdet. Bland annat samarbetade man med en projektgrupp på Ulvön och även Löruddens fiskemuseum.
—  Samarbetet med de andra projekten gav oss väldigt mycket. De kunde komma med bra synpunkter och återkoppling på vårt framtagna material, berättar Per-Olof Melander.
Idag finns utställningen om Skatans kulturarv och historia uppbyggd i en liten fiskebod placerad mitt i byn, också känd som Nätboden. Utöver den utställningen finns det digitalt material som går att ta del av på två bildskärmar och som är uppsatta i de närbelägna Leaderprojekten turisttornet i Myre och Lörudden Fiskemuseum.

Leaderstödet har betytt mycket för projektet och föreningen tror att utställningen ger en ökad exponering av området och ökad besöksnäring till området. Krögaren Marie Sjöbom, som driver Skatans café och krog håller med om att utställningen ger ett mervärde som besöksmål.
—  Jag marknadsför ofta utställningen i olika sammanhang. Numera är det en upplevelse att komma ut hit och äta. Dessutom leder det ofta till intressanta samtal med våra gäster som ställer nyfikna frågor om byns historia. Det tycker vi om, avslutar Marie.

Per-Olof Melander, aktiv i föreningen Tomtarna, menar att det är viktigt att exponera och berätta om en bygds historia och sätta den på pränt, för att väcka en nyfikenhet och intresse.

Bilder från förr, som vittnar om Skatans rika kulturhistoria.

Marie Sjöbom, berättar att även restaurangen är en del av Skatans rika kulturarv. Väggen bakom henne är sedan tiden från det första Salteriet på Skatan.

Karl-Erik Rånman arbetar i projektets förvaltningsgrupp. Föreningen kommer att arbeta aktivt med att få ut ännu fler bilder och göra dem tillgängliga på webben.

Långt in i skogen vid Revsundsbygden breder sig Brattybytorpets suggestiva och nostalgitäta miljö ut sig i en stor skogsglänta. Längs skogskanten står fordon från förr, en BP-mack och till och med ett gammalt flygplan för att välkomna besökarna. Tedd Persson är en av medlemmarna i Revsundsbygdens Omnibuss, den ideella föreningen som driver torpet.

— Att komma hit till oss på Brattbytorpet ska ge besökaren en igenkänning. Vårt ställe handlar om lokal kulturhistoria, nostalgi och gammal teknik. Besökaren kan exempelvis kliva in i rummet som är byggt kring Folkets park och känna vibbarna av en fredagsdans på Folkets hus, säger han och skrattar.

Under mer än 20 års tid har medlemmarna i föreningen träffats på tisdagskvällar för att meka, bygga och umgås. Men det var när de fick kontakt med Leader Mittland plus som föreningen kunde utöka Brattbytorpet att bli ett riktigt besöksmål för nostalgiintresserade. Föreningen har med stöd av Leader kunnat bygga en stor hangarliknande byggnad, där ett nostalgimuseum växt fram med olika miljöer från förr.

Föreningen tar vara på gamla saker

Bertil Norbeck, också han medlem i föreningen, har med hjälp av material som de fått till skänks genom åren byggt upp olika miljöer som gestaltar 50-, 60-, 70- och 80-talen. Flera rum visar hemmamiljöer från olika tidpunkter, men det finns också en välsorterad damkonfektionsaffär med skor, smycken och klänningar.

— Det är en enorm spännvidd över saker vi får till oss och det är fantastiska saker. Vi har även ett radiorum där vi fått flera radioapparater från en släkt där en av bröderna i familjen importerade radioapparater från Tyskland på 30-talet, förklarar Bertil Norbeck.

En fallfärdig timmerstomme har renoverats till nostalgicafeét Götas. När besökaren kliver in där för en kopp kaffe, är det som att göra ett historiskt besök på Östavalls tågstation. Tedd Persson reflekterar över allt föreningen genomfört.

— Det är makalöst vad vi har fått till. Utgångspunkten är ju att tillvarata de grejer vi får in och det är väldigt tillfredställande att vi kan göra så mycket på så små resurser.

Tedd Persson menar att det är det goda samarbetet inom föreningen som drivit på utvecklingen av Brattbytorpet. Nu siktar föreningen på fler samarbeten med andra aktörer i bygden. Dessutom vill de rikta in sig på att fler barnfamiljer hittar till torpet.

— Tycker barnen det är roligt att vara här, gillar ju föräldrarna att vara här också, säger Tedd.

Och Bertil skrattar och flikar in:

—  Vi vill ju sprida kulturhistorien långt ner i åldrarna, barn är väldigt nyfikna av sig. Man kan få en gråsten att bli intressant, bara man har en historia bakom.

Se filmen för att uppleva Brattbytorpet.

Tedd Persson och Bertil Norbeck, två av föreningens eldsjälar.

Känslan av svunna tider går att fånga lätt under ett besök på Brattbytorpet.

En gammal modell av kamera.

Ett rum som visar hur ett hem på 50-talet såg ut.

Veras affär, visar vackra kläder och accessoarer.