Leadermetoden

För att söka leaderstöd är det första grundkravet att projektet utgår från leadermetoden.

Leader är en förkortning av franskans Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l´Economie Rurale. På svenska betyder det ungefär ”Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi”.

Grundläggande för leadermetoden är att det är boende och verksamma i ett område som ska driva och påverka utvecklingen. Det innebär att skapa samsyn mellan människor och organisationer kring utvecklingen i ett område i form av tillväxt, arbetstillfällen, företagande och livskvalitet.

Kännetecknande för leadermetoden är:

  • underifrånperspektiv
  • lokal kunskap
  • samarbete
  • tre-partnerskap
  • nytänkande
  • lokalt fattade beslut

I Leader Mittland Plus bedömer vi leadermetoden utifrån tre delmoment. Alla tre måste vara uppfyllda i någon grad för att ett projekt ska uppfylla kravet ”jobbar efter leadermetoden”.

Steg-för-steg-test

Om du följer de här rubrikerna steg för steg kan du själv snabbt kolla om din idé verkar passa för projektstöd från Leader Mittland Plus.

  1. Jobbar projektet enligt leadermetoden?
  2. Faller projektet inom ramen för den lokala strategin?
  3. Projektet innehåller samverkan mellan minst två sektorer?
  4. Projektet redovisar hur man förhåller sig till eller arbetar med strategins horisontella mål?
  5. Uppfyller Jordbruksverkets villkor för stöd?
  6. Ansökan är komplett?
  7. Projektägaren är medlem i Leader Mittland Plus

Underifrånperspektiv

Underifrånperspektiv innebär att projektet har sitt ursprung i ett lokalt sammanhang i en bygd och att det finns ett behov av projektet där det ska genomföras.

Grundtanken är att initiativet till utvecklingsprojektet kommer från de som är närmast berörda och man är också med och själv bidrar till att genomföra projektet.

Motsatsen uppifrånperspektiv skulle kunna tolkas som att någon annan ”tycker” att något borde utvecklas eller att ”någon annan” borde delta, och därför startar man ett projekt. ”Någon annan” i det här fallet är någon som inte själv tillhör målgruppen men har en utvecklingsidé som rör andra. Dessa projekt är inte sämre projekt, men de jobbar inte med underifrånperspektiv på det som vi menar.

Vägledning till bedömning av underifrånperspektiv:

Ska målgruppen/mottagaren identifieras under projektet= nej

Ska målgruppen mobiliseras under projektet = i en förstudie ja, annars troligen nej

Är målgruppen initiativtagare eller deltar i projektet aktivt = ja

Samverkan/partnerskap

I leader pratar man om trepartnerskap, dvs partnerskap mellan ideell, privat och offentlig sektor. I Leader Mittland Plus vill vi att projekt har minst tvåpartnerskap för att en utvecklingsidé ska uppfylla grundkraven i vår lokala strategi.

Partnerskap innebär att hela projektet skall genomföras i nära samverkan med en eller flera parter. Samverkan och nätverkande innebär att man i lösa former och sammanslutningar arbetar tillsammans lokalt för att genomföra projektet. Samverkan kan se olika ut beroende på vilken typ av utvecklingsprojekt man vill genomföra.

Vägledning till bedömning av partnerskap:

Finns inga samarbetspartners omnämnda i projektet=nej

Är samarbetspartner som är nämnd också den som har konsultuppdrag i projektet=nej 

Anges organisationer med namn som möjliga samarbetspartners, eller, anges organisationer i övergripande typer av organisationer som möjliga samarbetspartners men det framgår inte att de är tillfrågade =nej

Anges organisationer i andra sektorer än den egna med namn och med tydligt åtagande i projektet =ja

Innovation/nytänkande

Ett grundvillkor är att Leaderprojektet används för att skapa utveckling, men inte för att stödja redan befintlig verksamhet.

Det ska finnas ett nytänkande i projektet och en tanke på hur projektet kan förmedla lärande till sin bygd och till deltagare. I ett lokalt perspektiv kan något beprövat vara nytt, dvs något görs eller testats redan på andra platser, men är nytt för den egna bygden.

Vägledning till bedömning av nytänkande:

Sökande organisation har verksamheten som ordinarie uppdrag=nej

Andra organisationer har liknande verksamhet men inte i området=troligen ja

Projektet ska testa en metod/genomföra en idé som ingen annan jobbar med=ja

Stämmer din idé med leadermetoden?

Svarar du ja på de tre inriktningarna ovan är det bara att gå vidare och se hur din utvecklingsidé stämmer med den lokala strategins mål.

Till strategi

I varje så kallat leaderområde bildar personer från företag (privat), föreningar (ideell) och offentlig sektor ett partnerskap som tillsammans tar fram en lokal utvecklingsstrategi där man kommer överens om vilka insatser som ska prioriteras under programperioden. Utvecklingsstrategin har sin grund i lokala initiativ, förutsättningar, behov och kunskap.

När Jordbruksverket har godkänt strategin tilldelas området en budget för att kunna prioritera utvecklingsprojekt som bidrar till att nå målen i strategin. Budgeten finansieras av EU och staten, men det måste dessutom finnas en offentlig medfinansiering. Denna finansiering står oftast kommuner för, men det kan också vara pengar från andra myndigheter, till exempel länsstyrelse, landsting, regionförbund eller regioner. Även privat medfinansiering ingår i projektens genomförande och kan bestå av både pengar och resurser, ofta i form av bland annat ideellt arbete.

Leadermetodens historia

1991 introducerades leadermetoden som ett verktyg inom EU för att skapa lokalt engagemang och inflytande samt för att öka samarbetet mellan privat, offentlig och ideell sektor.

När Sverige kom med i EU blev det under 1996 möjligt att bilda så kallade leaderområden även i Sverige. Denna period kallades LEADER II.

Under LEADER+ mellan åren 2000 och 2006 var Leader ett eget program inom EU:s gemenskapsinitiativ.

Under programperioden 2007- 2013 var Leader en del av Sveriges landsbygdsprogram. På motsvarande sätt fanns fiskeområden som en del av Sveriges fiskeriprogram 2007-2013. Fiskeområden behövde inte fullt ut använda leadermetoden, men däremot styrde lokala utvecklingsstrategier arbetet i fiskeområdena.

Stödjande dokument för utskrift