Framsida rapport

Svensk rapport om säl och skarv i Östersjön

Den svenska rapporten Säl, skarv och småskaligt fiske i Östersjön som tagits fram som en del av det transnationella LEADER-projektet Baltic sea seal and cormorant TNC project är nu släppt.

De senaste tjugo åren har antalet säl och skarv ökat kraftigt längs Sveriges kuster. 2017 tog småskaliga fiskare i länder runt Östersjön initiativ till ett gemensamt projekt för att undersöka problemens omfattning. Projektet samfinansierades av ett flertal Östersjönära LEADER-områden och Europeiska unionens havs- och fiskerifond och syftet har varit att öka kunskapen och skapa förutsättningar för en dialog kring det småskaliga yrkesfiskets utmaningar och framtid.

En omfattande studie gjordes där över 200 fiskare från de deltagande regionerna intervjuades. Studien bekräftar att påverkan från säl och skarv gör det svårt för fiskarna att bedriva en lönsam verksamhet. Anledningen är att fisket måste anpassas, vilket tar tid och kräver investeringar.

Sälar och skarvar är en viktig och naturlig del av Östersjöns ekosystem men de skapar också stora problem för det kustnära fisket. Aron Hejdström som arbetat med den svenska delen av studien i projektet menar att det behövs strategier och redskap för att skapa en god balans mellan olika intressen. ”Det småskaliga fisket påverkas av en lång rad faktorer, som skapar en osäker och komplex tillvaro för fiskarna. Det är viktigt att ta hänsyn till när man planerar insatser. Breda samarbeten mellan olika sektorer på olika nivåer och direkt samarbete med fiskarna är en nyckel till framgång” säger Aron.

Den starka tillväxten av säl och skarv skapar problem för fisket i form av förstörda redskap, skador på fisken och minskad fångst vilket hotar näringen i hela Östersjön. Samtidigt som säl och skarv har ökat har antalet yrkesverksamma småskaliga kustfiskare minskat markant. Påverkan av säl och skarv är inte den enda anledningen till fiskets tillbakagång, men det finns tydliga samband.

I Sverige får licensjakt bedrivas på gråsäl, som orsakar de största problemen. Totalt får 2 000 sälar fällas i alla län som har kust mot Östersjön. Sälarna skulle kunna bli en behövlig extra inkomst för kustfiskarna. Men inom EU råder förbud mot handel med sälprodukter. Det innebär att de som skjuter sälen varken får ta tillvara köttet eller sälskinnet för att sälja det.

När det gäller skarv har många länsstyrelser beslutat om riktad jakt, så kallad skyddsjakt, men antalet skarvar som fällts har hittills varit litet. En orsak är att administrationen tidigare varit betungande. Under 2021 uppdaterades den svenska jaktlagstiftningen så att enskilda personer kan ta initiativ till skyddsjakt på skarv. Det kommer troligen att leda till fler lokala insatser för att begränsa eller driva bort skarvar och skarvkolonier.

Rapporten är en svensk fördjupning av den europeiska rapporten som det transnationella projektet tagit fram. Den Östersjögemensamma rapporten finns på det transnationella projektets hemsida balticfisheries.com. Hela den gemensamma studien finns också tillgänglig hos Naturresursinstitutet i Finland (Luke) vars forskare deltog i projektet.

I rapporten finns personliga berättelser från yrkesfiskare från Sveriges deltagande områden. Från vårt område presenteras Manjula Gulliksson, verksam yrkesfiskare i Kläppa Höga Kusten.

 

Rapporten finns att ladda ner för utskrift (pdf)

 

Frågor på rapportens innehåll besvaras i första hand av Aron Hejdström som sammanställt fakta, eller av Lasse Wellin på SydostLeader som är projektkoordinator för den svenska delen av projektet.