Fisketunnor vid havet som horisont

Fisket i Bottenhavet på agendan – tack vare Leaderprojekt

Projektet fiskefria områden i Bottenhavet är ett samarbete mellan Leaderområdena Mittland Plus och Gästrikebygden. I projektet genomförde man en utredning för att kartlägga förutsättningarna för ett fiskefritt område i Bottenhavet.

— Projektet kom till utifrån vårt andra projekt Kustfiskarlyftet. Fisken, framför allt strömmingen, har minskat som en direkt effekt av det storskaliga fisket. Vi kände att vi måste göra något, berättar Carl- Åke Wallin, yrkesfiskare och engagerad i projektet.

Projektet analyserade vilka aktörer som kan ge förutsättningar för ett fiskefritt område. Yrkesfiskare, sportfiskare, myndigheter och länsstyrelser intervjuades grundligt i projektet.

—  Projektet har gett oss en vägledning i frågan för att skapa fiskefria områden berättar Carl-Åke Wallin.

Ingela Mästerbo håller med. Hon ser att Leaderstödet betytt mycket för projektet.

— Förstudien hade inte gjorts om inte det här Leaderpengarna kommit till. Fiskarna har fått stöd både från länsstyrelser, politiker, föreningar och organisationer och hos vissa forskare. Det tråkiga är att det inte tagits några beslut högst upp i de organisationer som behövs.

Yrkesfiskare – de bästa naturväktarna

Det långsiktiga målet för projektet är att få ett hav i balans, men det är en lång väg dit menar både Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin.

— Yrkesfiskarna är de bästa naturväktarna vi har. De ser direkt vad som händer i havet, och strömmingen har minskat markant, berättar Ingela Mästerbo, projektledare.

Ett första och viktigt steg på vägen framåt är att samarbetsprojektet har lett till att frågan om fiskefria områden kommit upp på den politiska agendan.

Se filmen om projektet.

Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin
Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin.

Carl-Åke Wallin och Leif Söderberg

Strömmingen har minskat som en direkt effekt av det storskaliga kustfisket.
Yrkesfiskarna Leif Söderberg och Carl-Åke Wallin anser att i framtiden måste man se till att få ett hav i balans.

En fiskebåt med havet i horisonten.

Leader underlättar småskaligt kustfiske

Kustfiskarlyftet är ett samarbetsprojekt mellan Leaderområdena Gästrikebygden och Mittland Plus. Syftet med projektet var att skapa bättre förutsättningar för fisket i kustområdena från Upplandskusten, längs med Gävleborg upp till Husum i Västernorrlands län.

— Tack var det här projektet har vi startat en producentorganisation och vi fiskare samarbetar bra tillsammans. Vi har fått en enad röst i viktiga frågor, förklarar Carl-Åke Wallin, ordförande i producentorganisationen Kustfiskarna och engagerad i projektet.

Projektet arbetade för att småskaliga kustfiskare skulle utveckla ett starkare nätverk sinsemellan, tillvarata och sprida de yrkeskunskaper som finns inom kåren, informera om kustfisket betydelse för lokalsamhällena och besöksnäringen men även att locka unga till fiskaryrket.

Idén till projektet kom från fiskarna själva. De oroade sig för framtiden och tog kontakt med Nordanstigs kommun. Det blev lades grunden till projektet och Ingela Mästerbo anställdes som drivande kraft och projektledare.

— Jag möttes av ett gäng fantastiska fiskeentreprenörer, som är pigga på att lära ut yrket, men också som var småskaliga företagare, med tung administrativ börda, berättar Ingela Mästerbo.

Ett opinionsdrivande arbete har växt fram

Hon såg till att skapa kommunikation mellan fiskarna, men även kanaler för att nå ut till berörda myndigheter. Flera samarbeten startades upp i projektet med både myndigheter, Länsstyrelser och intresseföreningar. Under projektets gång har ett opinionsdrivande arbete växt fram och som lade grunden till att låta yrkesfiskarna frågor höras.

— Projektet blev jättebra, vi fick ju till den här producentorganisationen och det var inte alls målet. Dessutom har vi fått mycket publicitet, så fiskarnas frågor finns på den politiska agendan mycket mer än tidigare, berättar Ingela Mästerbo.

Dessutom ser hon att fiskarnas entreprenörsanda är viktigt för besöksnäringen i de kustnära samhällena där yrkesfiskarna bedriver verksamhet.

— Det betyder ju mycket för besöksnäringen att man kan köpa fisken direkt från fiskarna själva. Yrkesfiskarna har ju gått från att fiska själva till att följa hela kedjan, såsom fiska, rensa, filéa och utveckla recept till att bygga egna små butiker.

Carl- Åke Wallin är bekymrad över den dåliga fisktillgången i havet, men ser ändå positivt på projektet att lyckas påverka opinionen och att de viktiga fiskefrågorna drivs vidare.

— Vi kanske kan vända utvecklingen och påverka myndigheterna att skapa åtgärder som ger oss bättre fiske, avslutar han.

Se filmen om projektet.

Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin
Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin.

Bild på båt och fisktunna
Producentorganisationen Kustfiskarna arbetar
vidare med att lyfta yrkesfiskarnas frågor på den politiska agendan.

Paketering av fisk

Leif Söderberg, yrkesfiskare, arbetar tillsammans med Carl- Åke Wallin.
Här förpackas fisk som säljs i Rönnskär, Hälsingland.

Djupkartor lockar turister till Hällesjö

Hällesjö fiskevårdsförening har länge arbetat med fiskevård och utvecklad turism i Hällesjö, Bräcke kommun. Genom ett Leaderprojekt har föreningen tagit fram djupkartor och utvecklat en app som underlättar för turisterna att planera sina fisketurer.

— Djupkartorna tog vi givetvis fram för att underlätta för fisketuristerna, både för att det är säkerhetsmässigt lättare att åka på sjöarna, men det blir även enklare att leta reda på bra fiskeplatser, berättar Gullik Nilsson, ordförande för Hällesjö fiskevårdsförening.

Under projektet genomförde föreningen djupmätningar och gps-positionering av båtplatser, vindskydd, rastplatser, parkeringsplatser och stigar. Informationen användes för att trycka djupkartor och skapa en app för intresserade fiskare. Föreningen utvecklade även appen genom att fylla den med intressant byhistoria och information om fäbodvallar, vandringsleder och annan relevant information.

Djupkartorna hjälper turisterna att planera bättre

Åsa Roos och Gullik Nilsson, engagerade i projektet, tyckte att arbetet med byns historia var extra roligt att genomföra.
— Vi gjorde en prioritering av vad vi skulle ha med i appen. Det var ju inte hårda fakta som var mest intressant, utan de var ju alla fantastiska historier och skrönor som vi fick ta del av, berättar Åsa Roos, engagerad i projektet.

Djupkartorna och appen ser både Åsa och Gulik som en stor konkurrensfördel när det gäller att locka fisketurister. Hällesjö fiskevårdsförening har idag samarbeten med flera fiskeagenter i både Polen, Lettland och Tjeckien. Flera fiskare kommer tillbaka från år till år.
— Att man kan ladda ner djupkartorna har ju varit ett steg framåt och de flesta gillar att titta på kartor och planera sin fiskesemester, berättar Åsa Roos.
Och Gullik kan inte mer än att hålla med.
— Vi ser ju på fisketuristerna, som ligger och tittar på kartorna i båten när de här, att kartorna används flitigt, förklarar Gullik Nilsson.

Projektet har inspirerat för föreningen, som i framtiden vill ta fram kartor för mindre sjöar också. Föreningen vill förvalta fisket i Hällesjö på ett hållbart sätt och medlemmarna vill se till att de turister som kommer till Hällesjö blir väl omhändertagna.

Se filmen om projektet. 

Åsa Roos och Gullik Nilsson, engagerade i projektet att ta fram djupkartor och app för Hällesjö.

Djupkarta som visar på fiskedjup.

Djupkarta som tagits fram.

Projektdeltagare visar appen.

Åsa Roos och Gullik Nilsson visar hur appen fungerar.

 

 

Kallelse till Leader Mittland plus årsmöte

Välkommen att delta!

Nu är det dags för årsmöte i Leader Mittland Plus.
Vi bjuder in alla medlemmar till fysiskt årsmöte den 11 april 2022 klockan 16.30 på Ålsta Folkhögskola.

Anmäl dig till mötet  senast den 4 april 2022 till adressen info(at)mittlandplus.se.
Om du vill delta, men inte kan vara med på plats finns möjligheten att delta digitalt. Ange det i mejlet när du anmäler dig.
Handlingar till årsmötet publiceras löpande på vår webb och vår sida årsmöte.

Välkommen!

Flitigt använd multisportarena i Kälarne

Allt började med en äldre dam vid namn Anna-Maria Wallin testamenterade 300 000 kronor till pastoratet i Hällesjö/Håsjö. Hon önskade i sitt testamente att pengarna skulle användas till något bra för bygdens ungdomar. När pastoratet sedan vände sig till Kälarnes byförening så växte idén fram att utveckla bygdens idrottsplats, med stöd av leader och tillsammans med andra föreningar.

— Vi startade en projektgrupp och det framkom tidigt i projektet vad ungdomarna önskade sig så vi tog fram ett förslag på att göra en multisportarena, berättar Michael Löfgren, ordförande i Kälarbygdens kooperativa förening och drivande i projektet.

Idag finns det en multisportarena som på vintern fungerar som hockey- och skridskorink, men som på sommaren fungerar som fotbollsplan och basketplan med konstgräs. Utanför arenan har det byggts en längdhoppsgrop, en kulstötningsbana och en löparbana.

Arenan ger en mer positiv bild av bygden

Kälarbygdens byförening har erfarenhet från tidigare genomförda leaderprojekt, så när Leader Mittland Plus gav klartecken för det här projektet startade arbetet nästan direkt. Tidigare fanns det en sliten gammal träsarg som användes under vintern, men som plockades isär varje år. Därför är multisportarenan ett lyft enligt Michael Löfgren. Li Olsson, idrottslärare på Kälarne skola håller med. Hon använder arenan varje vecka med sina elever.

— Vi använder den här arenan varje dag, både till lektioner och för verksamhet under raster, så det är en väldig aktivitet här om dagarna.

Michael Löfgren är säker på att arenan skapar en mer positiv bild av bygden och Kälarne som plats.

—  Projektet blev bättre än vi tänkt och arenan används otroligt mycket, dels av skolan, men arenan har även flera besökare under kvällstid. Under loven märks det att även hemvändare är här och åker skridskor. Det är upplyftande för bygden och anläggningen är jättefin, avslutar Michael Löfgren.

Se filmen om projektet.

 

Michael Löfgren, ordförande i Kälarbygdens kooperativa förening och drivande i projektet är glad över att arenan används flitigt av Kälarnebygdens barn och ungdomar.

Kälarnes idrottsplats i vinterskrud.

Arenan med en skylt som berättar om att det är Anna- Maria Wallins arena.

 

Hamnföreningens museum stärker Lörudden

Utanför Sundsvall ligger Lörudden, ett vackert fiskeläge där himmel och hav möts. När Löruddens hamnförening fick ta över en gammal isbod och räddat den från förfall uppkom en idé hos en av medlemmarna att förvandla isboden till ett fiskemuseum. Med stöd från Leader Mittland Plus kunde föreningen förverkliga sin projektidé och stärka Lörudden som ett intressant och kustnära besöksmål.

—  Stödet från Leader Mittland Plus har varit helt avgörande för oss, utan det hade vi inte kunnat göra ett museum av den här kvaliteten, berättar Hans-Olof Jonsson, en av initiativtagarna till projektet och eldsjäl i Löruddens hamnföreningen.

Under projektets gång har föreningen vinterbonat isboden och utvecklat lokalen till ett inbjudande museum. Utöver att visa gamla fiskeföremål har de skapat ett digitalt bildarkiv som besökare får ta del av på en skärm i boden.
— Tidslinjen som vi visar på pekskärmen lockar många av besökarna att stanna till. Den förklarar med korta texter historien om hur de två ursprungliga fiskelägena Lörudden och Brämön utvecklats från 1450 fram till idag, berättar Carl Martinsson, en annan engagerad projektdeltagare.

Många besökare under första säsongen

Föreningen har också samarbetat med både Sundsvalls museum och Mittuniversitetet. Studenter från en universitetskurs i upplevelsedesign fick arbeta fram två utställningsmontrar och utställningsbilderna i fiskemuseet är framtagna med hjälp från Sundsvalls museum.

En utmaning som ställde till det för föreningen, var utbrottet av covid19 och följande restriktioner. De kunde inte öppna museet som tänkt utan fick vänta ett år, men i juli ifjol öppnade föreningen äntligen upp portarna. Ungefär 800 besökare hittade dit under första säsongen, såväl inhemska som utländska besökare. Det har gjort att de fått översätta visst material till flera språk.
— Det som skiljer oss åt från andra fiskemuseer är att vi inte bara berättar om äldre historia utan också om hur kustfisket fungerat i nutid, berättar Hans-Olof.

I framtiden vill föreningen gärna utveckla museet. En plan inför sommaren är att bygga en liten båt som besökande barn kan leka i medan föräldrarna är inne i museet och tittar. Projektdeltagarna är övertygade om att projektet tillför fiskeläget något extra.
—Vi känner oss övertygade om att museet på sikt kommer dra besökare, som i sin tur kommer gynna besöksnäringen i området, avslutar Hans-Olof Jonsson.

Se filmen om projektet.

Bild på projektdeltagare Lörans fiskemuseum.

Carl Martinsson och Hans- Olof Jonsson, aktiva och drivande projektdeltagare.

 

Bild på gamla fiskeföremål

En gammal dragvinda, som finns att titta närmare på Löruddens fiskemuseum.


Gamla artefakter som finns att kika närmare på.

Bild på fiskare från förr

En gestaltande bild som visar hur fisket såg ut förr.

eklöv

Upphandling ekonomi- och löneadministration

Vi upphandlar tjänster inom ekonomiförvaltning och lönehantering

Vi är en liten organisation med ett stort hjärta som gör allt för att stötta genomförandet av goda utvecklingsidéer, och vårt mål är att göra det med hög servicenivå och stor flexibilitet.

Leader Mittland Plus är en ideell förening som i första hand är en möjliggörare för landsbygdsutveckling med hjälp av LEADER-metoden, eller Lokalt Ledd Utveckling som den också kallas. Vi har under 2016-2023 73 mkr att fördela på landsbygdsutvecklingsprojekt med leadermetoden och de här pengarna gör nytta Bräcke, Ånge, Timrå och Sundsvalls kommuner, och till viss del inom Höga Kusten.

Leaderföreningen är ett lokalt partnerskap för landsbygdsutveckling. Föreningen har cirka 40 medlemmar inom ideella verksamheter, företag, offentliga organisationer och privatpersoner.

Vårt huvudsakliga uppdrag är alltså möjliggöra landsbygdsutveckling i kommunerna Bräcke, Ånge, Timrå och Sundsvall. Detta gör vi i första hand genom att coacha blivande projektägare, hantera projektansökningar, samt förmedla och administrera EU-stöd till lokala utvecklingsprojekt som jobbar med LEADER-metoden.

Kansliet har sitt säte i Sundsvall men då föreningen jobbar över hela leaderområdets fyra kommuner rör vi på oss i hela området efter behov. Under 2016-2022 har föreningen också viss verksamhet inom Höga Kusten genom Europeiska Havs och fiskeriområdet.

Vi jobbar i stor utsträckning digitalt när det gäller vår administration.

Denna upphandling har två delar, där ekonomiförvaltning och lönehantering är den huvudsakliga delen av förfrågan och möjligheten att bistå leaderkontoret i LEADER-relaterad EU-redovisning ses som option eller möjligt framtida samarbetsområde där vi skulle kunna hjälpas åt utifrån hur vår organisations arbetssituation ser ut.

Ekonomiförvaltning och lönehantering

I rubriken ekonomiförvaltning ingår bland annat löpande bokföring, löpande utbetalningar, upprättande av löner och arvoden, hantering av frånvaro, semester, VAB med mera, reseersättningar och utlägg, rapport arbetsgivardeklarationer och pensioner, inkomstdeklaration, årsbokslut och årshandlingar, kontakt med revisorer, stöd för kansliet i ekonomifrågor samt löpande rapportering. Viss fakturering av medfinansiering och medlemsavgifter kan bli aktuellt.

Under 2021 har vi haft cirka 400 verifikat i bokföringen.

Antalet anställda är för närvarande 3 men kommer att bli fler genom projektverksamhet under året.

I den arvoderade styrelsen finns 20 personer, varav 12 är arvoderade genom leaderorganisationen och följaktligen finns i lönehanteringen. Därutöver finns arvoderade förtroendeuppdrag såsom föreningsrevisorer och valberedning.

Option på LEADER-specifik ekonomiredovisning

Vi vill veta om ni har möjlighet att bistå oss också i projektredovisning till Jordbruksverket för de projekt som leaderföreningen själv driver. Det avser framför allt ett större projekt där all EU-administration och mobilisering finns och där vi rapporterar till Jordbruksverket digitalt kvartalsvis. Vi driver även flera mindre projekt som redovisas till Jordbruksverket. Projektredovisning av föreningens egna projekt görs i Jordbruksverkets webb-baserade tjänst för ansökan om utbetalning av stöd med hjälp av underlag från ekonomiredovisningen.

Exempel på en sådan redovisning rekvireras från kansliet.

Vår tanke är att om detta uppdrag ska utföras av er, gör vi det till en början tillsammans så att vår erfarenhet överförs till den person hos anbudsgivaren som utför uppdraget som extern konsult.

Teknik

Vi hanterar all vår administration digitalt så långt det är möjligt.

Vi använder idag Visma eEkonomi Smart och Visma Lön, tjänster som går att integrera med varandra. Vi kan tänka oss att byta program, men vi ska kunna jobba i programmet lokalt på kansliet och ha full insyn i den bokföring som görs, tillika kunna ta ut de rapporter vi behöver för att följa upp ekonomin i enskilda projekt och i verksamheten i stort på egen hand.

Vi använder e-faktura kopplat till vårt redovisningssystem.

Verksamhets- och beslutsprotokoll upprättas, signeras digitalt och arkiveras digitalt.

Alla projektansökningar och ansökningar om utbetalningar är digitala.

Våra arkiv är digitala och vi delar handlingar genom serverdelning.

Uppdragets omfattning

Denna förfrågan omfattar 2022-2023 års räkenskaper och projekt, med möjlighet till förlängning till och med 2025 då leaderföreningens verksamhet avvecklas och övergår i ny organisation.

Offert ska innehålla

  • Namn och uppgifter om organisationen
  • Beskrivning av erfarenhet och kompetens inom föreningsredovisning och EU-projektredovisning inklusive referenser.
  • Namngiven/namngivna konsult/konsulter med CV som styrker lämplighet för uppdraget inom leaderföreningen.
  • Offererat pris. Arvode per timme och uppskattad tidsåtgång med en beskrivning i punktform av det uppdrag ni offererar. Priset sätts med fördel som ett takpris, med fast timpris. Tillkommande pris för uppdrag utöver det som offererats i grunduppdraget.
  • Övrig information som ni anser är relevant för uppdraget

Förfarande och urval

Vi sätter stort värde på personlig kontakt utöver erfarenhet av liknande uppdrag och offererat pris. Vi kommer därför att titta på alla tre faktorer i vårt urval.

Tidigare erfarenheter av ideella föreningars ekonomi är ett krav liksom erfarenhet av projektekonomi inom EU-finansierade projekt och där tillhörande administration.

Det är också meriterande om verksamheten helt eller delvis bedrivs på landsbygden i någon av våra fyra ingående kommuner, men det är inte ett krav.

Vi har i vår direktupphandlingsprocess vänt oss till flera byråer för att be om offerter, men vi kan ha missat att skicka direkt till just din byrå. Ni naturligtvis välkomna att skicka in en offert till oss.

Vi vill ha ert anbud senast den 21 februari 2022 till info (at) mittlandplus.se

Frågor

Frågor besvaras av verksamhetsledare Erika Larsson Karinaho på 070-316 23 66 eller epost erika.larsson (at) mittlandplus.se.

Bild på en gammal kamera

Följ vår reportageserie

Under hösten har vi berättat närmare om våra avslutade projekt. Vi har mött projektägare som byggt turisttorn i Myre, utvecklat ett nostalgimuseum i Revsund och gjort Färja brygga till ett attraktivt besöksmål.

Inom kort fortsätter vi att berätta om andra kreativa projekt i vårt leaderområde. Följ reportagen på vår webbplats, via vår facebooksida eller vår youtubekanal.

Läs några av reportagen

Uteliv i Nora skapar rörelseglädje i bygden
Fler campingplatser ökar Ånges attraktionskraft
Färjas brygga – ett attraktivt och naturnära besöksmål
Svartvikstornet i Myre lockar turister att stanna
Brattbytorpet- teknik och nostalgi djupt inne i skogen
Rekreationsområde lockar turister att stanna
Skatans kulturarv- en digitaliserad historia

Se filmerna

Färjas brygga – ett attraktivt och naturnära besöksmål – YouTube
Bräcke strand – lockar turister att stanna – YouTube
Brattbytorpet- teknik och nostalgi djupt inne i skogen – YouTube

Skatans kulturarv- en digitaliserad historia

Genom att samla in och digitalisera Skatans kulturhistoria har föreningen Tomtarna satt fiskelägets historiska arv på pränt. Upprinnelsen till projektet var en liten forskargrupp i föreningen som på 90-talet samlade på sig inspelade intervjuer, bilder och skrivet material.

—  Vi var några i föreningen, som nu tyckte att det var dags att bevara allt material, göra en utställning av allt som var ihopsamlat, för att göra det mer tillgängligt, berättar Per-Olof Melander, en av initiativtagarna till projektet.

Ett av projektets första mål var att digitalisera allt material och därefter skapa en permanent men samtidigt mobil utställning om fiskelägets historia.
—  Tanken bakom en mobil utställning möjliggör för oss att åka ut och berätta om Skatans historia och på så sätt locka fler besökare till bygden, berättar Per-Olof Melander.

Samarbete med andra Leaderprojekt

För att komma i gång med arbetet inspirerades projektdeltagarna av andra snarlika Leaderprojekt i närområdet. Bland annat samarbetade man med en projektgrupp på Ulvön och även Löruddens fiskemuseum.
—  Samarbetet med de andra projekten gav oss väldigt mycket. De kunde komma med bra synpunkter och återkoppling på vårt framtagna material, berättar Per-Olof Melander.
Idag finns utställningen om Skatans kulturarv och historia uppbyggd i en liten fiskebod placerad mitt i byn, också känd som Nätboden. Utöver den utställningen finns det digitalt material som går att ta del av på två bildskärmar och som är uppsatta i de närbelägna Leaderprojekten turisttornet i Myre och Lörudden Fiskemuseum.

Leaderstödet har betytt mycket för projektet och föreningen tror att utställningen ger en ökad exponering av området och ökad besöksnäring till området. Krögaren Marie Sjöbom, som driver Skatans café och krog håller med om att utställningen ger ett mervärde som besöksmål.
—  Jag marknadsför ofta utställningen i olika sammanhang. Numera är det en upplevelse att komma ut hit och äta. Dessutom leder det ofta till intressanta samtal med våra gäster som ställer nyfikna frågor om byns historia. Det tycker vi om, avslutar Marie.

Per-Olof Melander, aktiv i föreningen Tomtarna, menar att det är viktigt att exponera och berätta om en bygds historia och sätta den på pränt, för att väcka en nyfikenhet och intresse.

Bilder från förr, som vittnar om Skatans rika kulturhistoria.

Marie Sjöbom, berättar att även restaurangen är en del av Skatans rika kulturarv. Väggen bakom henne är sedan tiden från det första Salteriet på Skatan.

 

Karl-Erik Rånman arbetar i projektets förvaltningsgrupp. Föreningen kommer att arbeta aktivt med att få ut ännu fler bilder och göra dem tillgängliga på webben.

 

God jul och gott nytt år!

Vi tackar alla som på olika sätt varit med oss under året och ser fram emot julfirande och det nya året.
Kansliet kommer att vara begränsat i bemanning från 23 december 2021 fram till 11 januari 2022 då vi öppnar upp som vanligt igen.

Bästa sättet att komma i kontakt med oss under julledigheten är att skicka e-post  till info (at) mittlandplus.se, där vi har lite bevakning under de helgfria dagarna.

Vi önskar dig en riktigt god jul och gott år!