Hallå där Greger Jonsson……………………..

Du är projektledare i vårt samarbetsprojekt Säl och skarv, som nu bjuder in till ett avslutande seminarium och som tar upp frågan om säl- och skarvs påverkan på fiskeresursen.

När är seminariet?

Seminariet är den 6 oktober. Vi kommer att hålla till på Hotell Elite Plaza i Örnsköldsvik i en konferenslokal som heter Skeppet. Eftersom vi planerar som mest inför dagen just nu är det viktigt att man anmäler sitt deltagande. Om du inte bor i närheten av Örnsköldsvik kommer det finnas möjlighet att följa dagen via länk. Själva seminariet är kostnadsfritt.

Vad kan man vänta sig som besökare av seminariet?

Du som besökare kan vänta dig en uppdatering av läget vad gäller säl och skarv och dess inverkan på fiskeresursen. Vi kommer att ha med flera intressanta och kunniga föreläsare, bland annat så är Aron Hejdström, som skrivit den svenska rapporten med och föreläser via länk. Dessutom räknar vi med att Länsstyrelsen i Västernorrland hinner med att presentera en alldeles färsk förvaltningsplan för skarvbeståndet i länet, vilket vi i projektet tycker ska bli spännande!

Om man blir nyfiken att delta, hur anmäler man sig?
Passa på att skicka in din anmälan så snart som möjligt. Det gör du bäst genom att skicka ett mejl till salochskarv@mittlandplus.se, var vänlig att uppge om du vill delta på plats eller via länk.

 

Här hittar du programmet för dagen 

Seminarium: Säl, skarv och småskaligt fiske i Östersjön

Torsdag den 6 oktober i konferenslokal Skeppet, Hotell Elite Plaza Örnsköldsvik

Leader Mittland Plus och Örnsköldsviks kommun bjuder in till det avslutande seminariet för det internationella samarbetsprojektet säl-och skarv.

Säl och skarv-problematiken påverkar det småskaliga fisket. Under seminariet presenteras förvaltningsplanerna ur nationellt och lokalt perspektiv, samt den svenska slutrapporten för det transnationella projektet.

Nyfiken att delta?

Alla som är intresserade av fiskefrågor är välkomna att delta. Kanske arbetar du inom statlig/kommunal sektor med fiskefrågor? Yrkesfiskare eller arbetar för en naturvårdsorganisation? Möjligen är du sportfiskare eller bara nyfiken allmänhet. Skicka in din anmälan redan idag!

Anmälan

Skicka in anmälan senast den 30/9 till salochskarv@mittlandplus.se
Frågor? Kontakta Greger Jonsson, 070-625 97 30. Det finns möjlighet att delta på seminariet via länk. Vänligen anmäl på vilket sätt du deltar när du skickar in din intresseanmälan.

Program

08.50 Leader Mittland Plus och Örnsköldsviks kommun hälsar välkommen
09.00 Förvaltningsplan Säl och skarv – inriktning och vägen framåt
Henrik C Andersson; Länsstyrelsen Stockholm
09.50 Konflikter säl, skarv och fisk-samt de senaste rönen beträffande sälskrämmor
Sara Königsson, SLU Kustlab.
10.30 Paus
10.40 Slutrapport Säl, skarv och småskaligt fiske i Östersjön
Aron Hejdström, rapportförfattare
11.30 Lunch (självkostnadspris för åhörare)
12.30 Nationell förvaltning av säl och skarv, Naturvårdsverket
(Föreläsare har lämnat återbud – ersättare sökes- misslyckas detta så kortas programmet)
13.20 Genomgång av förvaltningsplan för säl och skarv i Västernorrland
Hanna Edvardsson, Länsstyrelsen Västernorrland
14.30 Kort paus
14.35 Säljakt/sälstatus samt pågående forskningsprojekt
Anna-Carin Westling, säljägare
15.20 Frågestund för publik/media till dagens föreläsare.

Matforsfabriken- där kreativitet och lokalhistoria möts

Matforsfabriken är ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt, men fortsätter att sprudla av kreativitet och uppfinningsrikedom. Brukets historia, påhittighet och kreativitet genomsyrar de gamla fabrikslokalerna, som blivit en viktig mötesplats i bygden.

—Vi fångar upp det lokalhistoriska i allt vi gör här, bland annat har vi Röhmans affär som fanns här i Matfors under hundra år, och vi har även Götas café efter en kvinna som fanns här förr. Målsättningen från dag ett har alltid varit att Matforsfabriken ska vara en mötesplats för alla åldrar, man ska bara kunna komma hit, berättar Lena Schmidt, projektdeltagare och drivande kraft.

Idén om att skapa den mötesplats som Matforsfabriken är idag tog form 2017. Efter en resa ner till Skåne, där projektgruppen kikade på ett interaktivt slott, fick de roliga idéer och uppslag till fabrikslokalernas utformning. I början tog projektet hjälp av en grupp som arbetar med återbruk och det blev startskottet för hur Matforsfabriken ser ut idag. I lokalen sprudlar kreativiteten. Det går bland annat att fika på Götas Café, kika in i Röhmans gamla affär, handla i loppisen eller passa på att göra ett besök på den konstnärligt utsmyckade besökstoaletten. Lena Schmidt berättar att många besökare blir förvånade när de kommer till fabriken.

—Vi har ju en levande miljö här inne, allt är mobilt så det går att flytta och många besökare hade inte alls föreställt sig att det är så mycket spännande här inne. Vi får ofta beröm för detaljerna. Vi lade ut en bild på vår toalett i sociala medier och fick jättestor respons på inlägget och många besökare som kom, säger hon och skrattar.

Leadermetoden uppmuntrar ideellt engagemang

Lena Schmidt menar att leaderstödet har en stor betydelse för ett besöksmål som Matforsfabriken och något hon uppskattar med leadermetoden är att man får använda tid som medfinansiering i projekten.

—Jag tycker leader är fantastiskt för att man kan använda kraften för att skapa något. Vi hade aldrig kunnat skapa det här stället enbart genom att använda pengar, utan vi är många som engagerar oss ideellt i det här.

Projektet är avslutat, men Matforsfabriken fortsätter vara nyskapande och det finns många framtidsplaner. De samarbetar med flera olika aktörer för att utveckla besöksmålet så att fler ska hitta dit.

—Det finns många uppslag och idéer för vad vi kan utveckla här, bland annat samarbeta mer med studieförbunden för att kanske skapa mer kulturella upplevelser. Sedan vill vi vidareutveckla det här med industrihistorien och vi vill utveckla interaktiviteten av den, så vi kan bli ett ännu attraktivare besöksmål än idag, avslutar Lena Schmidt.

Se filmen om projektet.

 

Lena Schmidt, engagerad i leaderprojektet Matforsfabriken.

Bild på återbrukade saker

Matforsfabriken en mötesplats som sprudlar av kreativitet.

En kreativ toalett

Den omtalade toaletten är minst sagt kreativt utsmyckad.

Återbruk är ledordet på Matforsfabriken

 

Ökad biologisk mångfald-tack vare leaderprojekt

Vid Bryggtjärn, långt in i Medelpadsskogarna, finns en renparningsplats för nordiska bin. Det är ett resultat av Leader Mittlands plus avslutade projekt Nordbin i Medelpad, som startade i syfte att öka intresset för nordiska bin. Sven Nordström, projektägare, är övertygad om att projektet lett till att fler biodlare i Medelpad fått upp ögonen för underarten.

— Jag tror vi har inspirerat och väckt lokala biodlares intresse för nordiska bin. Vi har många som beställt drottningar, vi har bara inte riktigt lyckats föda upp tillräckligt många än, men det kommer, berättar Sven Nordström.
Den nordiska biarten har trängts bort av andra utländska underarter. På senare år har dock intresset för de nordiska bina växt och leaderprojektet Nordbin i Medelpad är ett led i att öka den biologiska mångfalden.
Tack vare projektet finns det i dag en renodlad parningsplats i skogarna vid Bryggtjärn, men det tog ett tag att hitta ett bra ställe. Platsen måste vara tillräckligt ödslig.
— Det tog sin lilla tid att leta upp platsen, vi fick rita upp cirklar och låta radien vara 10 km runt om som är fri från andra bin och det gäller att ha koll på biodlarna runtomkring, så inte okända drönare kommer in i parningsstationerna, berättar Sven Nordström.

Arbetet med att byta ut drottningarna inom renparningsområdet var också en utmaning för projektet. I ett nordiskt bisamhälle finns det runt 50-60 000 bin och det går inte att släppa ut en ny drottning i ett samhälle när det redan finns en drottning där, då dödas den. Om man inte hittar den gamla drottningen måste man ta till lite mer komplicerade knep för att skilja henne från sina bin. Sven Nordström berättar mer om ett knep som finns för att få den nya drottningen att accepteras i kupan.

— Om man sätter in den nya drottningen i en bur som är proppad med sockerdeg, då tar det ett dygn för de andra bina att äta sig igenom. Under tiden har den nya drottningen fått det existerande bisamhällets doft och accepteras i bisamhället.

Nordiska biets popularitet på frammarsch

Leaderstödet har betytt mycket för projektet och varit avgörande för att komma framåt.
— Jag hade inte insett vidden av jobbet med att byta ut drottningar i närliggande bisamhällen från renparningsplatsen. Leaderstödet har betytt mycket för att arbetet kunde ske mer koncentrerat än om jag gjort annat också, berättar Sven Nordström.
Sven Nordström ser ljust på framtiden och tror att det nordiska biets popularitet är på frammarsch. Han får medhåll av biodlaren Kerstin Blixt som tidigt kom med i projektet och vars biodlingsintresse växt under de senaste åren.
— Det har varit intressant att vara med i projektet, jag har lärt mig mycket från andra biodlare och jag tänker definitivt fortsätta med mina bikupor, avslutar hon.

Se gärna filmen om projektet.

Karin Blixt, projektdeltagare och Sven Nordström projektledare.

Bikupor i Bryggtjärn.

En drottningkupa för nordiska bin.

Sven Nordström i full mundering.

 

En buss för att åka ut i naturen

Naturbussen – en mobil fritidsgård på hjul

Storöringens fiskeklubb – framtidens förening är föreningen som driver sina projekt med hjärtat. De lever efter devisen att alla projekt ska leva vidare efter avslut. Ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt är fiskeklubbens projekt Naturbussen, som numera rullar vidare på vägarna för att fler länsbor ska upptäcka tjusningen med naturen.

— Det är ju naturbiten som lyser över hela föreningen, sedan om det gäller sportfiske, skåda fågel, eller om vi tittar efter kusar så är det ju naturen som är grejen. De aktiviteter vi gör i föreningen betyder mycket för kommunen och civilsamhället eftersom vi faktiskt får människor ut i naturen, berättar Ingela Dahlin, projektledare och drivande kraft.

Under projektet köpte föreningen en mindre transportbuss för att kunna agera som en mobil fritidsgård på hjul. De köpte även in fältmaterial som de använde vid exkursioner, idrottsutövande, helgläger eller för praktiskt arbete inom NO-ämnet i skolan.  Leaderstödet har betytt mycket för föreningen.

— Det är otroligt viktigt att leaderstödet finns för ideella föreningar. För oss har det betytt att vi kunnat ha en anställd i två år och att vi har kunnat köpa in material. Nu när vi brassar ut i länet, så har vi material att ta utav, berättar Ingela Dahlin.

Samarbete och folkbildning viktigt för föreningen

Föreningens ledord är samarbete och folkbildning, vilket genomsyrar alla aktiviteter de genomför med Naturbussen. Storöringens fiskeklubb arrangerar tillsammans med andra föreningar utflykter, exkursioner och temakvällar där medverkande föreningar bidrar med sitt expertområde.

— Vi försöker alltid att tänka utanför boxen. Vi fick tretton andra föreningar att samarbeta med oss. Exempelvis åkte vi ut en kväll för stjärnskådning i Naturbussen med lokala amatörastronomer, berättar Ingela Dahlin.

Utöver olika inriktningar med de föreningar som de samarbetar med, jobbar föreningen också med integration och att lära utlandsfödda svenska språket. Ingela Dahlin berättar att många professioner söker sig till föreningen och de har med bland annat naturguider och pedagoger som hjälper till med arbetet. Föreningen har tagit fram ett häfte med naturrik svenska som de använder när det åker ut med Naturbussen.

— Det här med att lära ut svenska och möta utlandsfödda utomhus är bland de roligaste jag har gjort de senaste åren. Det har givit så mycket och är så behjärtansvärt, avslutar Ingela Dahlin.

En buss för att åka ut i naturen
Naturbussen med vacker målning gjord av Fredrik Wimmercrantz.

Bild på projektledare Ingela Dahlin
Projektledare Ingela Dahlin.

En fisk som nappade på kroken
Fiskelycka efter en fisketur med Naturbussen.

Bild på bok i naturrik svenska

Här syns utbildningsmaterialet Naturrik svenska som Storöringens fiskeklubb- framtidens förening tagit fram.

Bild på studenter som lär sig svenska
En grupp studerande som fått följa med Naturbussen ut i för att lära sig mer om den svenska naturen.

 

Se filmen om Naturbussen- en mobil fritidsgård på hjul.

syren

Sommarstängt kansli och en önskan om en glad midsommar

Vi önskar alla er som är i kontakt med oss en glad midsommar och en fortsatt solig sommar!  Från och med måndag 4 juli stänger kansliet över sommaren. Vi är åter på plats den 15 augusti.

Vi har en viss bevakning av vår informationsbrevlåda info@mittlandplus.se över sommaren.

 

Leader Mittland Plus tilldelas 41 miljoner 2023-2027

Förra veckan blev det jubelrop inne på Leader Mittland Plus kansli, då vi fick veta från Jordbruksverket att vårt leaderområde prioriterats inför kommande programperiod och preliminärt tilldelas 41,3 miljoner. Verksamhetsledare Erika Larsson Karinaho, berättar mer om det glädjande beskedet.

 

Berätta varför glädjen spred sig på kontoret förra veckan?

—Det är ju alltid roligt med glädjande besked!
Jordbruksverket har prioriterat vår utvecklingsstrategi och vi tilldelas 41,3 miljoner för att genomföra den. Det innebär att vi kan fortsätta förmedla lokala projektstöd med hjälp av leadermetoden. Det känns fantastiskt att vi kan fortsätta vara ett stöd till alla därute som jobbar för landsbygdsutveckling i det lilla. Vi får helt enkelt ta EU till köksbordet under en programperiod till.

Vilka möjligheter öppnar sig med det här beslutet, vad är nytt?

— Det är en vidareutveckling av det strategiska arbetet som vår nuvarande strategi har strävat efter, men nya ord såsom omställning och hållbarhet har fått större utrymme. Strategin har tre huvudsakliga inriktningar och mål. Det är att stärkta invånare (social hållbarhet), stärkt livsmiljö (ekologisk hållbarhet) och stärkt näring (ekonomisk hållbarhet). Vi börjar helt enkelt med människan, sedan miljön där vi är och därefter näringsliv och ser allt som ett cirkulärt system. Mår inte människan bra, mår inte heller platsen bra och då är det svårt att skapa förutsättningar för näringslivet. Börjar vi med människan och därefter bygger på får vi kretsloppet att fungera.

Något som är nytt med den nya strategin är att vi lägger lite krut på att skapa möjlighet för unga att skapa utvecklingsprojekt utifrån vad de tror på. Vi kan inte förutse vad ungdomarna vill, tycker och behöver i en framtid. Det gäller för oss vuxna att hänga på, när ungdomarna kommer med nya utvecklingsidéer!

Är det något särskilt syfte med de här pengarna, till exempel att de ska gå till någon särskild målgrupp?

— Syftet är ju att alla som lever, bor och verkar på landsbygden ska ha möjlighet att göra bra saker för att stärka förutsättningarna och den egna platsen. Det kan vara små projekt eller stora projekt, huvudsaken är att det är de lokala idéerna som ska förverkligas, utifrån ett underifrånperspektiv. Målgruppen för leaders projektstöd är lokala sammanslutningar av människor som brinner för att utveckla sin egen plats så den blir hållbar och attraktiv för oss som bor här.

Vad händer nu?

—Eftersom vi nu är prioriterade så väntar vi på startbeskedet för att sätta i gång den nya programperioden i januari 2023. I väntan på det jobbar vi vidare med de projektstöd som vi tilldelats för den här perioden fram till slutet av 2022 också, men vi hoppas det blir en sömlös övergång, så att vi inte riktigt märker att vi går över till en ny strategi.

Erika Larsson Karinaho

Erika Larsson Karinaho, verksamhetsledare Leader Mittland Plus

Möt Lotten — projektledare för ungas drömbygd

Lotten Rapp har i många år susat nerför branta bergstup som elitskidåkare i freeride world tour. Nu har hon i stället siktet inställt på att lyssna in vad ungdomarna i vårt leaderområde drömmer om. Lotten, som själv är en passionerad landsbygdsbo, leder projektet Ungas drömbygd och berättar mer om arbetet.

Berätta kort om projektet?

— Vi i Leader Mittland Plus är på väg mot en ny programperiod. Under den här pågående perioden har vi delat ut 74 miljoner kronor, men det är inte så stor andel som tilldelats unga under 25 år. Vi ser det här projektet som en viktig brygga för att skapa bra förutsättningar för de unga som bor i våra landsbygdsområden. Leaderperspektivet är ju underifrån och vi ska lyssna på vad ungdomarna drömmer om och vill, inte det vi vuxna tror att de unga drömmer om eller hur vuxna tror det är att vara ung på landsbygden idag.

Vilka vill du nå med projektet Ungas drömbygd?

—Alla dessa unga som sitter inne på bra idéer om göra sin plats bättre, dom vill jag nå! Vi har ju cirka 20 000 unga individer i vårt geografiska landsbygdsområde, som består av kommunerna Ånge, Bräcke, Timrå, Sundsvall. Det är svårt att specificera precis vem vi söker. Kanske finns det något som man brinner för i sin bygd, eller har ett specifikt intresse? Kanske är det någon vuxen, som har barn eller barnbarn som de vet bär på framtidsdrömmar?

Vad händer den närmaste tiden?

— Under den närmaste tiden kommer jag möta många unga som feriejobbar under sommaren, för att fånga in deras drömmar om framtiden. Vi kommer kommunicera via webben vad som händer, så följ oss på vår projektsida.

Det är ett viktigt projekt just för att 20 00 ungdomars idéer ska komma fram i ljuset!

Nyfiken på projektet?

Kontakta Lotten Rapp, lotten@mittlandplus.se, eller slå en signal 070- 396 00 42.

Fisketunnor vid havet som horisont

Fisket i Bottenhavet på agendan – tack vare Leaderprojekt

Projektet fiskefria områden i Bottenhavet är ett samarbete mellan Leaderområdena Mittland Plus och Gästrikebygden. I projektet genomförde man en utredning för att kartlägga förutsättningarna för ett fiskefritt område i Bottenhavet.

— Projektet kom till utifrån vårt andra projekt Kustfiskarlyftet. Fisken, framför allt strömmingen, har minskat som en direkt effekt av det storskaliga fisket. Vi kände att vi måste göra något, berättar Carl- Åke Wallin, yrkesfiskare och engagerad i projektet.

Projektet analyserade vilka aktörer som kan ge förutsättningar för ett fiskefritt område. Yrkesfiskare, sportfiskare, myndigheter och länsstyrelser intervjuades grundligt i projektet.

—  Projektet har gett oss en vägledning i frågan för att skapa fiskefria områden berättar Carl-Åke Wallin.

Ingela Mästerbo håller med. Hon ser att Leaderstödet betytt mycket för projektet.

— Förstudien hade inte gjorts om inte det här Leaderpengarna kommit till. Fiskarna har fått stöd både från länsstyrelser, politiker, föreningar och organisationer och hos vissa forskare. Det tråkiga är att det inte tagits några beslut högst upp i de organisationer som behövs.

Yrkesfiskare – de bästa naturväktarna

Det långsiktiga målet för projektet är att få ett hav i balans, men det är en lång väg dit menar både Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin.

— Yrkesfiskarna är de bästa naturväktarna vi har. De ser direkt vad som händer i havet, och strömmingen har minskat markant, berättar Ingela Mästerbo, projektledare.

Ett första och viktigt steg på vägen framåt är att samarbetsprojektet har lett till att frågan om fiskefria områden kommit upp på den politiska agendan.

Se filmen om projektet.

Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin
Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin.

Carl-Åke Wallin och Leif Söderberg

Strömmingen har minskat som en direkt effekt av det storskaliga kustfisket.
Yrkesfiskarna Leif Söderberg och Carl-Åke Wallin anser att i framtiden måste man se till att få ett hav i balans.

En fiskebåt med havet i horisonten.

Leader underlättar småskaligt kustfiske

Kustfiskarlyftet är ett samarbetsprojekt mellan Leaderområdena Gästrikebygden och Mittland Plus. Syftet med projektet var att skapa bättre förutsättningar för fisket i kustområdena från Upplandskusten, längs med Gävleborg upp till Husum i Västernorrlands län.

— Tack var det här projektet har vi startat en producentorganisation och vi fiskare samarbetar bra tillsammans. Vi har fått en enad röst i viktiga frågor, förklarar Carl-Åke Wallin, ordförande i producentorganisationen Kustfiskarna och engagerad i projektet.

Projektet arbetade för att småskaliga kustfiskare skulle utveckla ett starkare nätverk sinsemellan, tillvarata och sprida de yrkeskunskaper som finns inom kåren, informera om kustfisket betydelse för lokalsamhällena och besöksnäringen men även att locka unga till fiskaryrket.

Idén till projektet kom från fiskarna själva. De oroade sig för framtiden och tog kontakt med Nordanstigs kommun. Det blev lades grunden till projektet och Ingela Mästerbo anställdes som drivande kraft och projektledare.

— Jag möttes av ett gäng fantastiska fiskeentreprenörer, som är pigga på att lära ut yrket, men också som var småskaliga företagare, med tung administrativ börda, berättar Ingela Mästerbo.

Ett opinionsdrivande arbete har växt fram

Hon såg till att skapa kommunikation mellan fiskarna, men även kanaler för att nå ut till berörda myndigheter. Flera samarbeten startades upp i projektet med både myndigheter, Länsstyrelser och intresseföreningar. Under projektets gång har ett opinionsdrivande arbete växt fram och som lade grunden till att låta yrkesfiskarna frågor höras.

— Projektet blev jättebra, vi fick ju till den här producentorganisationen och det var inte alls målet. Dessutom har vi fått mycket publicitet, så fiskarnas frågor finns på den politiska agendan mycket mer än tidigare, berättar Ingela Mästerbo.

Dessutom ser hon att fiskarnas entreprenörsanda är viktigt för besöksnäringen i de kustnära samhällena där yrkesfiskarna bedriver verksamhet.

— Det betyder ju mycket för besöksnäringen att man kan köpa fisken direkt från fiskarna själva. Yrkesfiskarna har ju gått från att fiska själva till att följa hela kedjan, såsom fiska, rensa, filéa och utveckla recept till att bygga egna små butiker.

Carl- Åke Wallin är bekymrad över den dåliga fisktillgången i havet, men ser ändå positivt på projektet att lyckas påverka opinionen och att de viktiga fiskefrågorna drivs vidare.

— Vi kanske kan vända utvecklingen och påverka myndigheterna att skapa åtgärder som ger oss bättre fiske, avslutar han.

Se filmen om projektet.

Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin
Ingela Mästerbo och Carl-Åke Wallin.

Bild på båt och fisktunna
Producentorganisationen Kustfiskarna arbetar
vidare med att lyfta yrkesfiskarnas frågor på den politiska agendan.

Paketering av fisk

Leif Söderberg, yrkesfiskare, arbetar tillsammans med Carl- Åke Wallin.
Här förpackas fisk som säljs i Rönnskär, Hälsingland.