Söråkers folkets hus

Förstudie inför paraplyprojekt integration

Leader Mittland Plus har fått stöd beviljat för att genomföra en förstudie kring integration. Förstudiens syfte har varit att ta reda på vad asylsökande och nysvenskar har för behov, och vad ett framtida så kallat parpaplyprojekt skulle kunna innehålla.

Förstudien har projektletts av Anna Svedin och har pågått från december 2016 till augusti 2017.

De asylsökande behöver en meningsfull vardag med plats för fritidsintressen och sysselsättning och
samma möjligheter som andra svenskar att ta del av samhällets utbud. Det finns också behov av att hitta en
vardag som påminner om det liv man tidigare varit van vid. Det övergripande syftet med förstudien är att
skapa en aktuell helhetsbild och ett bra underlag för att sedan kunna starta ett ändamålsenligt paraplyprojekt
eller liknande övergripande projekt för att främja integrationen i hela leaderområdet. Med integration menar vi
ömsesidig integration, dvs att vi som bor här också ska lära oss av de asylsökande och hitta former för
ömsesidigt utbyte och utveckling av både individer och landsbygd.

Under arbetets gång har det blivit tydligt att verksamheter som möter personer ur målgruppen behöver ha en
gemensam värdegrund. Den viktigaste i projektet var att lära känna deltagaren, informera om projektet
och verksamheten. En god relation underlättar i arbetet med att diskutera deltagarens livssituation och
har lagt grunden för undersökningar av deltagarens behov och målsättningar.

Förstudien med kartläggning av behov och möjligheter avsåg hitta en
inriktning för ett tänkt paraplyprojekt eller motsvarande större projekt med tema integration.
Förstudiens huvudsakliga aktiviteter skedde genom personliga möten ute i leaderområdet för att inventera
befintliga resurser, metoder och kartlägga lokala behov hos målgruppen. Inventering skedde genom besök på
asylboenden i Västernorrland och Jämtland samt möten med organisationer som på olika sätt bidrar i
mottagandet.

Resultat

Förstudien skulle leda till en handlingsplan/ett genomförandeprojekt som öppnar för aktiviteter i första hand
kopplade till vardagen på asylboenden på landsbygd. Totalt deltog 22 personer, varav 17 nyanlända, de flesta var över 25 års ålder med jämn fördelning mellan könen.

Både kommunerna och staten har ansvar för att ordna boenden till människor som sökt sig till Sverige
på flykt från andra länder. Ansvaret ser olika ut beroende på om det handlar om personer som söker asyl, personer som fått tillstånd att stanna i Sverige eller ensamkommande barn och unga.

Personer som söker asyl i Sverige bor antingen i ett anläggningsboende (abo) eller så ordnar de sitt eget
boende (ebo) – ofta hos släkt och vänner. Anläggningsboende kan vara vanliga lägenheter hos privata och
kommunala hyresvärdar. Ofta delar flera hushåll på en lägenhet. Migrationsverket upphandlar också tillfälliga
anläggningsboenden (abt). Det kan till exempel handla om vandrarhem och stugbyar.

När en person har sökt asyl i Sverige och fått det, då har han eller hon rätt att bosätta sig i en kommun. Det
vanligaste är att personer som fått uppehållstillstånd ordnar sitt boende på egen hand. Migrationsverket eller
Arbetsförmedlingen anvisar kommuner att ta emot och ordna boenden åt de personer som behöver hjälp med
det.

Kvotflyktingar och personer som får uppehållstillstånd i Sverige av anknytningsskäl till asylsökande som fått
asyl ingår också i kommunernas flyktingmottagande. De bosätter sig i den kommun där den anhörige bor. I
vissa fall behöver kommunerna bistå med boende till familjerna om de inte kan ordna det på egen hand.

Barn och unga som kommer till Sverige ensamma erbjuds ett tillfälligt boende i den kommun där de ger sig till
känna för en myndighet. Kommunen ordnar boendet och kallas i detta läge för ankomstkommun. Efter att
barnet har ansökt om asyl anvisar Migrationsverket en kommun att ta över det långsiktiga ansvaret för
barnets boende och omsorg. Denna kommun kallas för anvisningskommun.

Det finns olika boenden för ensamkommande barn och unga. Vanligt är att kommuner ordnar platser på så
kallade HVB-hem (hem för vård och boende). Barnen kan också bo i familjehem. Ibland är familjehemmet hos
en släkting eller närstående. Kommunen tar ställning till om boendet är lämpligt för barnet.

– Asylsökande har i uppföljningen berättat att de känner sig välkomna och att de har fått en bra introduktion
till sina nya bostadsorter.
– Att orientera sig rätt bland myndigheter kan vara krångligt för vem som helst. För den som kommer från ett
annat land, talar ett annat språk och inte är så insatt i hur det fungerar i Sverige blir det ännu svårare att
orientera sig bland regler och myndigheter.
-Regler och bestämmelser i svenska samhället upplevs som stelbenta och försvårande för att nyanlända ska
kunna etablera sig. Hur man tar till sig information om samhället är väldigt olika.
-Tiden innan uppehållstillståndet beviljas präglas av väntan och inaktivitet. När man väl underrättas om att
man fått uppehållstillstånd, upplever man glädje och viljan att uträtta saker är stark.
– Mötesplatserna fyller en viktig funktion i den nyanländas vardag. Där kan man få svar på sina frågor och
slipper bli slussad vidare. Däremot ser man helst att det finns tolkar på plats.
-En positiv bieffekt är att verksamheterna fått större kunskap och förståelse för varandras uppdrag samt
uppdragens begränsningar.
-I flera fall har nyanlända uppgett att de inte förstod information från myndigheter, eller kunde delta i
informations- och nätverksträffar. Att erbjuda information på fler språk än svenska är ett snabbt sätt att nå
dem
-Nyanlända största önskemål: att få svensk pass så fort som mjöligt och skaffa sig ngt enklare jobb utan att
ha bättre kunskaper i svenska språket
-Kommuner och föreningsliv önskemål: att få hjälp med övernattningsmöjligheter som gäller små aktivister i
deras verksamhet för att nå fler.

Projektets intervjuer har resulterat i ett antal önskemål från olika samarbetspartner som ligger grund
för det förmodligen fortsatta arbetet.

Förstudien har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och av Leader Mittland Plus. 80 timmar ideell tid har lagts in i projektet av samarbetspartners.