Skatans kulturarv- en digitaliserad historia

Genom att samla in och digitalisera Skatans kulturhistoria har föreningen Tomtarna satt fiskelägets historiska arv på pränt. Upprinnelsen till projektet var en liten forskargrupp i föreningen som på 90-talet samlade på sig inspelade intervjuer, bilder och skrivet material.

—  Vi var några i föreningen, som nu tyckte att det var dags att bevara allt material, göra en utställning av allt som var ihopsamlat, för att göra det mer tillgängligt, berättar Per-Olof Melander, en av initiativtagarna till projektet.

Ett av projektets första mål var att digitalisera allt material och därefter skapa en permanent men samtidigt mobil utställning om fiskelägets historia.
—  Tanken bakom en mobil utställning möjliggör för oss att åka ut och berätta om Skatans historia och på så sätt locka fler besökare till bygden, berättar Per-Olof Melander.

Samarbete med andra Leaderprojekt

För att komma i gång med arbetet inspirerades projektdeltagarna av andra snarlika Leaderprojekt i närområdet. Bland annat samarbetade man med en projektgrupp på Ulvön och även Löruddens fiskemuseum.
—  Samarbetet med de andra projekten gav oss väldigt mycket. De kunde komma med bra synpunkter och återkoppling på vårt framtagna material, berättar Per-Olof Melander.
Idag finns utställningen om Skatans kulturarv och historia uppbyggd i en liten fiskebod placerad mitt i byn, också känd som Nätboden. Utöver den utställningen finns det digitalt material som går att ta del av på två bildskärmar och som är uppsatta i de närbelägna Leaderprojekten turisttornet i Myre och Lörudden Fiskemuseum.

Leaderstödet har betytt mycket för projektet och föreningen tror att utställningen ger en ökad exponering av området och ökad besöksnäring till området. Krögaren Marie Sjöbom, som driver Skatans café och krog håller med om att utställningen ger ett mervärde som besöksmål.
—  Jag marknadsför ofta utställningen i olika sammanhang. Numera är det en upplevelse att komma ut hit och äta. Dessutom leder det ofta till intressanta samtal med våra gäster som ställer nyfikna frågor om byns historia. Det tycker vi om, avslutar Marie.

Per-Olof Melander, aktiv i föreningen Tomtarna, menar att det är viktigt att exponera och berätta om en bygds historia och sätta den på pränt, för att väcka en nyfikenhet och intresse.

Bilder från förr, som vittnar om Skatans rika kulturhistoria.

Marie Sjöbom, berättar att även restaurangen är en del av Skatans rika kulturarv. Väggen bakom henne är sedan tiden från det första Salteriet på Skatan.

 

Karl-Erik Rånman arbetar i projektets förvaltningsgrupp. Föreningen kommer att arbeta aktivt med att få ut ännu fler bilder och göra dem tillgängliga på webben.

 

God jul och gott nytt år!

Vi tackar alla som på olika sätt varit med oss under året och ser fram emot julfirande och det nya året.
Kansliet kommer att vara begränsat i bemanning från 23 december 2021 fram till 11 januari 2022 då vi öppnar upp som vanligt igen.

Bästa sättet att komma i kontakt med oss under julledigheten är att skicka e-post  till info (at) mittlandplus.se, där vi har lite bevakning under de helgfria dagarna.

Vi önskar dig en riktigt god jul och gott år!

Brattbytorpets utemiljö

Brattbytorpet- teknik och nostalgi djupt inne i skogen

Långt in i skogen vid Revsundsbygden breder sig Brattybytorpets suggestiva och nostalgitäta miljö ut sig i en stor skogsglänta. Längs skogskanten står fordon från förr, en BP-mack och till och med ett gammalt flygplan för att välkomna besökarna. Tedd Persson är en av medlemmarna i Revsundsbygdens Omnibuss, den ideella föreningen som driver torpet.

— Att komma hit till oss på Brattbytorpet ska ge besökaren en igenkänning. Vårt ställe handlar om lokal kulturhistoria, nostalgi och gammal teknik. Besökaren kan exempelvis kliva in i rummet som är byggt kring Folkets park och känna vibbarna av en fredagsdans på Folkets hus, säger han och skrattar.

Under mer än 20 års tid har medlemmarna i föreningen träffats på tisdagskvällar för att meka, bygga och umgås. Men det var när de fick kontakt med Leader Mittland plus som föreningen kunde utöka Brattbytorpet att bli ett riktigt besöksmål för nostalgiintresserade. Föreningen har med stöd av Leader kunnat bygga en stor hangarliknande byggnad, där ett nostalgimuseum växt fram med olika miljöer från förr.

Föreningen tar vara på gamla saker

Bertil Norbeck, också han medlem i föreningen, har med hjälp av material som de fått till skänks genom åren byggt upp olika miljöer som gestaltar 50-, 60-, 70- och 80-talen. Flera rum visar hemmamiljöer från olika tidpunkter, men det finns också en välsorterad damkonfektionsaffär med skor, smycken och klänningar.

— Det är en enorm spännvidd över saker vi får till oss och det är fantastiska saker. Vi har även ett radiorum där vi fått flera radioapparater från en släkt där en av bröderna i familjen importerade radioapparater från Tyskland på 30-talet, förklarar Bertil Norbeck.

En fallfärdig timmerstomme har renoverats till nostalgicafeét Götas. När besökaren kliver in där för en kopp kaffe, är det som att göra ett historiskt besök på Östavalls tågstation. Tedd Persson reflekterar över allt föreningen genomfört.

— Det är makalöst vad vi har fått till. Utgångspunkten är ju att tillvarata de grejer vi får in och det är väldigt tillfredställande att vi kan göra så mycket på så små resurser.

Tedd Persson menar att det är det goda samarbetet inom föreningen som drivit på utvecklingen av Brattbytorpet. Nu siktar föreningen på fler samarbeten med andra aktörer i bygden. Dessutom vill de rikta in sig på att fler barnfamiljer hittar till torpet.

— Tycker barnen det är roligt att vara här, gillar ju föräldrarna att vara här också, säger Tedd.

Och Bertil skrattar och flikar in:

—  Vi vill ju sprida kulturhistorien långt ner i åldrarna, barn är väldigt nyfikna av sig. Man kan få en gråsten att bli intressant, bara man har en historia bakom.

Se filmen för att uppleva Brattbytorpet.

Eldsjälarna Ted och Bertil i föreningen

Tedd Persson och Bertil Norbeck, två av föreningens eldsjälar.

Brattbytorpet affär

Känslan av svunna tider går att fånga lätt under ett besök på Brattbytorpet.

En gammal kamera.

En gammal modell av kamera.

Hemmamiljö under 50-talet.

Ett rum som visar hur ett hem på 50-talet såg ut.

Veras affär, visar vackra kläder och accessoarer.

Framsida rapport

Svensk rapport om säl och skarv i Östersjön

Den svenska rapporten Säl, skarv och småskaligt fiske i Östersjön som tagits fram som en del av det transnationella LEADER-projektet Baltic sea seal and cormorant TNC project är nu släppt.

De senaste tjugo åren har antalet säl och skarv ökat kraftigt längs Sveriges kuster. 2017 tog småskaliga fiskare i länder runt Östersjön initiativ till ett gemensamt projekt för att undersöka problemens omfattning. Projektet samfinansierades av ett flertal Östersjönära LEADER-områden och Europeiska unionens havs- och fiskerifond och syftet har varit att öka kunskapen och skapa förutsättningar för en dialog kring det småskaliga yrkesfiskets utmaningar och framtid.

En omfattande studie gjordes där över 200 fiskare från de deltagande regionerna intervjuades. Studien bekräftar att påverkan från säl och skarv gör det svårt för fiskarna att bedriva en lönsam verksamhet. Anledningen är att fisket måste anpassas, vilket tar tid och kräver investeringar.

Sälar och skarvar är en viktig och naturlig del av Östersjöns ekosystem men de skapar också stora problem för det kustnära fisket. Aron Hejdström som arbetat med den svenska delen av studien i projektet menar att det behövs strategier och redskap för att skapa en god balans mellan olika intressen. ”Det småskaliga fisket påverkas av en lång rad faktorer, som skapar en osäker och komplex tillvaro för fiskarna. Det är viktigt att ta hänsyn till när man planerar insatser. Breda samarbeten mellan olika sektorer på olika nivåer och direkt samarbete med fiskarna är en nyckel till framgång” säger Aron.

Den starka tillväxten av säl och skarv skapar problem för fisket i form av förstörda redskap, skador på fisken och minskad fångst vilket hotar näringen i hela Östersjön. Samtidigt som säl och skarv har ökat har antalet yrkesverksamma småskaliga kustfiskare minskat markant. Påverkan av säl och skarv är inte den enda anledningen till fiskets tillbakagång, men det finns tydliga samband.

I Sverige får licensjakt bedrivas på gråsäl, som orsakar de största problemen. Totalt får 2 000 sälar fällas i alla län som har kust mot Östersjön. Sälarna skulle kunna bli en behövlig extra inkomst för kustfiskarna. Men inom EU råder förbud mot handel med sälprodukter. Det innebär att de som skjuter sälen varken får ta tillvara köttet eller sälskinnet för att sälja det.

När det gäller skarv har många länsstyrelser beslutat om riktad jakt, så kallad skyddsjakt, men antalet skarvar som fällts har hittills varit litet. En orsak är att administrationen tidigare varit betungande. Under 2021 uppdaterades den svenska jaktlagstiftningen så att enskilda personer kan ta initiativ till skyddsjakt på skarv. Det kommer troligen att leda till fler lokala insatser för att begränsa eller driva bort skarvar och skarvkolonier.

Rapporten är en svensk fördjupning av den europeiska rapporten som det transnationella projektet tagit fram. Den Östersjögemensamma rapporten finns på det transnationella projektets hemsida balticfisheries.com. Hela den gemensamma studien finns också tillgänglig hos Naturresursinstitutet i Finland (Luke) vars forskare deltog i projektet.

I rapporten finns personliga berättelser från yrkesfiskare från Sveriges deltagande områden. Från vårt område presenteras Manjula Gulliksson, verksam yrkesfiskare i Kläppa Höga Kusten.

 

Rapporten finns att ladda ner för utskrift (pdf)

 

Frågor på rapportens innehåll besvaras i första hand av Aron Hejdström som sammanställt fakta, eller av Lasse Wellin på SydostLeader som är projektkoordinator för den svenska delen av projektet.

Rekreationsområde lockar turister att stanna

Vid Revsundssjöns strand nära Bräcke centrum har ett natur-och sjönära rekreationsområde vuxit fram. Bräcke företagarförening har tillsammans med samarbetspartners utvecklat området att bli ett attraktivt besöksmål.

Bengt Lindström, projektledare och medlem i företagarföreningen, berättar mer om projektet.
— Vi har redan sett att vårt projekt har fått turister att stanna till i Bräcke. Bara i år hade vi 450 gästnätter. Fler turister handlar, äter eller köper glass på den berömda glassbaren här i Bräcke.

Utvecklingen av besöksmålet har genomförts med stöd av Leader Mittland plus. Leaderprojektet har lett till att det idag finns framdragen el till området och 18 ställplatser för husbil och husvagn, en servicebyggnad med tillhörande toaletter och duschar samt en latrintömningsstation. Bengt Lindström tror att platsens och servicehusets goda renommé får turister att stanna till en natt extra i Bräcke.
—  Vår plats sköts ordentligt och många husbilsturister tipsar om oss i olika forum. Det framkommer i recensionerna att vi har det rent och fräscht i vår servicebyggnad, förklarar han.

Projektet har tagits emot positivt

Projektet har tagits emot positivt av Bräckeborna och det finns planer på att utveckla besöksmålet till att locka fler turister att stanna.
— Vi vill gärna få till fler samarbeten, pandemin har ju ställt till det en del, men förhoppningsvis kan vi samarbeta med andra så att vi kan erbjuda uthyrning av båtar.
Möjligen går säsongen att förlänga lite längre fram med exempelvis skoteråkning eller vinterfiske, avslutar Bengt Lindström.

Bengt Lindström, projektledare i Leaderprojektet Bräcke strand.

Bräcke strand är ett naturnära fritidsområde.

Idag finns det ställplatser med eluttag på Bräcke strand.

Det brandgula Svartvikstornet i Myre.

Svartvikstornet i Myre lockar turister att stanna

Brandgult och ståtligt tronar Svartvikstornet sexton meter över havet, vi trafikplats Myre i Sundsvalls kommun. Förlagan är vattentornet som står i det historiska industriområdet Svartvik. Margareta Nordström från föreningen Svartviks kulturarv berättar om projektet.

– När E4:an drogs om, försvann många spontanbesökare till Svartvik. Tornet som redan finns här har blivit en symbol för platsens industri- och sågverkshistoria. Vi tänkte att om vi bygger ett nytt torn och uppmärksammar Svartvik, så kanske fler turister stannar till, berättar Margareta Nordström, projektledare och vice ordförande i föreningen.

När föreningen Svartviks kulturarv började samarbeta med Näringslivsbolaget växte projektet, och blev både en turistinformation och ett landmärke. Samarbetspartnern SCA bidrog med lokalt virke från bland annat Tunadal.
Planen var att bygga tornet utomhus, men den snörika vintern 2018 satte käppar i hjulet. I stället fick tornet växa fram inomhus i en lagerlokal.

Det ligger många ideella krafter och arbetstimmar bakom projektet och det var inte det enklaste arbetet att få tornet på plats.
– Det var som att lägga ett pussel sexton meter upp i luften, när de olika delarna skulle placeras ovanpå varandra, berättar Margareta Nordström.

Utveckling av bygden

Inne i tornet finns ett rum, som fungerar som en mötesplats och turistinformation. Genom samarbetet med kommunen bemannas tornet av sommarjobbande ungdomar som informerar turister som stannar vid tornet. På frågan om vad projektet lett till är Margareta Nordström positiv.
– Jag tycker definitivt att det lett till en utveckling av bygden, det finns ingen annan som gjort något liknande. Det är många som stannar till vid trafikplatsen och är nyfikna på tornet. När de stannar, blir många nyfikna på Sundsvall och frågar efter mer sevärdheter i området, avslutar Margareta Nordström.

Visar hur  Svartvikstornet läggs på plats.

Det var som att lägga ett pussel i luften, när Svartvikstornet kom på plats vid Myre.

Margareta Nordström berättar om projektet inne i tornet.

Margareta Nordström berättar om projektet.

Ett ståtligt brandgult torn.

16 meter högt är det brandgula Svartvikstornet i Myre.

 

Tyck till om vår utvecklingsstrategi

Har vi fångat behoven i vår övergripande strategi för 2023-2027?

Sedan hösten 2020 har arbetet med att ta fram en ny lokal utvecklingsstrategi för Leader Mittland Plus inför kommande programperiod 2023-2027 pågått. Vi har kallat strategiprocessen ”Drömbygd 2030”. Utvecklingsstrategins inriktning kommer avgöra vilka typer av lokala utvecklingsinitiativ som kan förverkligas med stöd från Leader under åren 2023 – 2027.

Många privatpersoner och representanter för ideell, privat och offentlig sektor har på olika sätt deltagit i processen. Nu har vi analyserat och sammanfogat resultat av enkäter, möten, dialoger, erfarenheter från nuvarande och tidigare strategier, statistiska analyser och styrdokument och mål från global nivå ner till lokal nivå och fört det samman till ett strategidokument. Av allt att döma är vi ganska samstämmiga. Sammanfattningen av resultatet och essensen i strategin har du i den pdf som är länkad längs ner.

Det ni och vi tycker att vi ska prioritera är:

  • Stärkta invånare – människan, vår hälsa, lika villkor och det lokala engagemanget i centrum – social hållbarhet
  • Stärkt livsmiljö – den fysiska platsens infrastruktur, natur och kultur och resurser – ekologisk hållbarhet
  • Stärkt näring – för livskraftiga verksamheter inom ideell och privat sektor, smarta landsbygder och trygga arbeten – ekonomisk hållbarhet

Strategin ska lämna öppet för att genomföra drömmar men ändå vara tillräckligt tydlig för att kunna leda till uppsatta mål.

Strategin illustreras som kretsloppet i ett ekosystem där alla delar hör ihop och verkar tillsammans. Tillsammans för framtida generationer.

Har vi uppfattat er rätt?

Nu är det inte långt kvar tills strategin i steg 1 ska lämnas in till Jordbruksverket för bedömning.

Vi skulle därför vilja ta sista chansen att säkerställa att vi har fattat er rätt och fångat de utvecklingsbehov och möjligheter ni ser på er landsbygd i Leader Mittland Plus, eller, om något väsentligt saknas.

Ta en titt i sammanfattningen, fundera och återkom till oss! Vi har bokat in fem mötestillfällen då du kan delta via Zoom. Under mötet gör vi en kort presentation och sedan är ordet fritt för er deltagare att framföra synpunkter, diskutera och nätverka. Hör av dig till oss så får du en möteslänk.

  • Söndag den 10 oktober 2021 kl 18-19
  • Måndag den 11 oktober kl 14:30-15:30
  • Tisdag den 12 oktober kl 14:30-15:30
  • Tisdag den 12 oktober kl 18-19
  • Onsdag den 13 oktober kl 12-13

Vill du istället lämna synpunkter och reflektioner skriftligt finns adressen strategi2023@mittlandplus.se . Senast den 14 oktober kl 13.00 vill vi ha ditt brev.

Strategin så som den formuleras till Jordbruksverket liksom mer detaljerade underlag med det fullständiga resultatet bakom strategins kapitel publiceras på www.mittlandplus.se/drombygd2030.

En presentation med vision, mål och insatsområden kan du öppna hår.

Färjas brygga – ett attraktivt och naturnära besöksmål

Längs efter det natursköna området vid Tynderösundets östra kanal ligger området Färja. Tynderö Fiskareförening har genom stöd från Leader Mittland Plus utvecklat området till att bli en riktigt turistpärla.

— Besökare som kommer hit brukar ge uttryck för att det är idylliskt här, nästintill gudomligt. Jag vågar nästan påstå att platsen som växt fram här ute har blivit Timrå kommuns stora turistcentra, säger Harald Nordkvist, idéspruta i föreningen.

Leader Mittland Plus träffar Tynderös Fiskareföreningens tidigare ordförande Harald Nordkvist för att få veta mer om hur projektet Färja- ett komplett besöksmål kommit till. Vid träffen är även nuvarande ordföranden Rolf Åström med. De två tillsammans är riktiga eldsjälar som brinner för området.
Idag hyr den populära restaurangen Färjas brygga in sig i Färjas gamla kylhus, som nu är modernt renoverat. När restaureringen av cafébyggnaden genomfördes passade föreningen på att skapa ett antal ställplatser och servicestolpar för husbilar och husvagnar. Föreningen renoverade även den 155 meter långa kanalbryggan och skapade nya båtplatser med ny belysning längs med kajen.

Bidrar till landsbygdsutveckling

Harald och Rolf menar att partnerskapet med Leader Mittland Plus och Timrå kommun har varit avgörande för att utveckla Färja till att bli ett attraktivt och naturnära besöksmål. De är överens om att intresset för platsen har ökat de senaste åren. Rolf Åström, utvecklar vidare.
— Det vi gjort generar också olika typer av besökare och turism. De husbilar som stannar till på ställplatserna, äter ju på restaurangen- och övriga restauranggäster ser ju att det finns övernattningsmöjligheter.

Både Harald och Rolf är eniga om att projekten bidrar till landsbygdsutveckling och det går inte att ta miste på att det finns många innovativa förslag för framtiden. För tillfället pågår det diskussioner i föreningen vad de ska använda en av de orörda byggnaderna på platsen till.
— Kanske kan vi bygga en ännu större gourmetrestaurang med fler sittplatser, där man kan bygga små vindslägenheter ovanpå. Eller möjligen ett fiskehistoriskt museum och butiker. Det vore också roligt med en bastu för vinterbad som förlänger säsongen för restaurangen, säger Harald.

Det går inte att ta miste på att dessa eldsjälar brinner för Färja. Rolf avslutar skrattande:
— Vi är ju sådana där projektledare jag och Harald, vi får se hur länge gubbarna orkar.

Fler campingplatser ökar Ånges attraktionskraft

Ånge camping ligger naturskönt efter Ljungans dalgång i västra Medelpad. Nu har det blivit lättare för allmänheten att nå ut till det vackra rekreationsområdet.
— Målet har varit att få till en bättre infart och att få fler anpassade ställplatser med elstolpar för tyngre husbilar och husvagnar, berättar Erik Sjödin, en av medlemmarna i Ånge campingförening.

Tidigare låg vägen in till campingen mellan två gårdar. Föreningen ville göra det lättare att nå ut till rekreationsområdet vid Ångesjön och nya platser med eluttag har gjort det lättare att stå på campingen lite längre perioder. Föreningen har även anlagt en ny björkallé och belysning på vägen ut mot campingen.
— Belysningen som vi satt upp vid infartsvägen förhöjer verkligen upplevelsen idag, jämförelse med den känsla av mörker man tidigare fick, berättar Erik Sjödin.

Ånge campingförening är nöjda med det stöd och den hjälp de har fått från Leader Mittland plus. Örjan Ekerman, en av föreningens eldsjälar:
— Leader Mittland plus har gett oss mycket bra information och god stöttning i våra projekt, vilket även ger oss bra förutsättningar för att utveckla campingen vidare.

Lett till ökad turism

Redan i år har föreningen noterat att utvecklingen på området gett effekt. Allt fler Ångebor och turister hittar fram till den natursköna platsen.
— Vi tror på det här området och vi vet att allt fler har stannat till med längre och större fordon än tidigare. Vi tror dessutom att våra gästnätter lett till att fler stannat till i Ånge för att handla och gett ökad turism till bygden, avslutar Erik Sjödin.

Uteliv i Nora skapar rörelseglädje i bygden

I byn Nora har en praktfull friluftsanläggning med motionsspår växt fram. De tre initiativtagarna Olle Modén, Elisabeth Kempe och Lina Modén fick idén till att skapa anläggningen när Skogsstyrelsens såg potentialen och SCA hjälpte till att gallra fram lövrik skog på deras mark.
— Idén föddes från en kommentar om att den gallrade marken kunde bli en park och vi utvecklade den vidare till ett friluftsområde, berättar Olle Modén.

Projektet, som finansierats med leaderstöd och ideella insatster, har lett till att det idag bland annat finns en discgolfbana, utegym, motionsspår, grillplatser och en minigolfbana. Initiativtagarna menar att deras projekt bidragit till rörelseglädje i bygden samtidigt som anläggningen blivit en naturlig mötesplats för byborna.

— Många säger ”wow, finns det här i bygden” och flera bybor har spontant kommit in med lösningar. Vi har bland annat fått hjälp från en brandman kring utveckling av gymmet och vi fick en rostfri eldstad till vår grillkåta på området, berättar Olle.

Projektet växte med leaderstöd

För att genomföra leaderprojektet har man bildat den ideella föreningen Uteliv i Nora. Tanken är att medlemmarna själva ska driva och utveckla anläggningen. Utan stödet från leader är Olle och Elisabet överens om att projektet inte hade blivit lika stort som det är idag.

— Vi hade inte genomfört allt arbete med att utveckla friluftsanläggningen utan hjälp från Leader Mittland Plus och Jordbruksverket. Utan stöd hade vi möjligtvis nöjt oss med ett utegym eller skidspår, berättar Elisabeth.

Utöver själva arbetet med att etablera anläggningen så har också projektet skapat evenemang tillsammans med andra parter. I våras arrangerade de en ”bygg din egen fågelholk”-dag och i somras en lägdloppis med servering av kolbullar.
Både Olle, Elisabeth och Lina har många idéer hur anläggningen kan förvaltas och utvecklas i framtiden och är övertygade att projektet leder till en levande landsbygd.

— Vi har fått in en del önskemål om bland annat boulebana, kolonilotter eller agilitybana. Framtiden får visa vad som händer i kommande steg, avslutar Elisabeth.