Flera aktörer samverkade för att starta Mikrofond i Västernorrland

I Leader Mittland Plus avslutade projekt Mikrofond Västernorrland samverkade flera olika aktörer i den sociala ekonomin för att undersöka om det var möjligt att starta en mikrofond i länet.

— Vi såg att det fanns ett behov ute bland företag på landsbygden att få små mikrolån och vi ville se om det gick att starta en lokal mikrofond här i Västernorrland, berättar Susanne Vinderå, projektledare för projektet.

Flera olika aktörer samverkade i projektet, bland annat den rikstäckande organisationen Hela Sverige ska leva, Sveriges Hembygdsförbund och flera andra inom den sociala ekonomin. Det sociala företaget Coompanion tog initiativ till arbetet, genom att kontakta föreningar och undersöka de juridiska förutsättningarna samt nätverkande. Målet var att bilda en fond, men under projektets gång visade att förutsättningarna inte riktigt blev som planerat. Bland annat eftersom andra aktörer som arbetade med krediter ville etablera sig i länet. Det var också svårt att få till processen att starta en fond.

— De organisationer som tillsammans med Coompanion avsåg att bilda fonden visade inte det engagemang och intresse som krävs för att skapa en gemensam finansieringsorganisation, men jag tycker ändå resultatet av projektet blev lyckosamt. Vi gjorde många kunskapshöjande insatser kring finansiering, berättar Susanne Vinderå.

Projektets material om lokala finansieringsalternativ skapar värde för fler

Bland annat togs ett material fram om de olika finansieringsalternativen som finns i länet, alltifrån stipendier till stöd från kommuner och regioner och stora fonder.

— Vi har fått höra från flera andra aktörer, bland annat av Almi, att de använder den här sammanställningen och vi vet det spridits sig vidare till andra län, bland annat Jämtland och Gävleborg. Det är jättebra projektresultat, säger Susanne.

Även om projektet Mikrofond Västernorrland inte utvecklades till en mikrofond berättar Susanne Vinderå att det ändå kommer att bli en mikrofond här i länet, några år efter projektslut.

— Mikrofond Z, som var Jämtlands fond, blir nu Mikrofonden i Mellersta Norrland. Det är roligt tycker jag, avslutar Susanne Vinderå.

Susanne berättar om projektet.

Susanne Vinderå, berättar om Leader Mittland Plus avslutade projekt Mikrofond Västernorrland.

Vi hälsar Sofi Gode välkommen till oss!

Hur känns det ett par veckor in på nya jobbet, Sofi?

—  Det känns roligt och nytt! Det är en helt ny värld det här med projektstöd via leadermetoden kopplat till EU och Jordbruksverket. Jag är verkligen i en inlärningsfas och ser fram emot att få inblick i olika projekt, stora som små, som just nu kanske ligger och gror därute.

Vem är du?

— Jag är utbildad trädgårdsingenjör och kommer närmast ifrån en anställning som landskapsingenjör på parkavdelningen på Sundsvalls kommun. Kärleken gjorde att jag hamnade i Sundsvall med min familj, min man är härifrån, men mina rötter finns i Småland där jag växte upp på en bondgård. Det har gjort att landsbygdsfrågorna alltid funnits som ett intresse hos mig. I det här arbetet får jag chans att utveckla och utforska det ännu mer!

Vad du ska jobba med?

— Jag ska arbeta som projektcoach för projektet Smart bygd 2030 som startar efter årsskiftet, men även coacha andra projektägare och arbeta med administration och handläggning.

Vad kommer du bidra med till Leader Mittland Plus?

— Som person är jag nyfiken och engagerad! Jag ser fram emot att möta alla projektsökanden och det känns bra att finnas till hands för alla fantastiska idéer. Dessutom tror jag att mina tidigare arbeten från offentlig sektor kan bidra med värdefulla kontakter, erfarenheter och andra bra tips.
Jag har ett stort intresse för kultur och det kan säkerligen  bidra med intressanta vinklar till min projektcoachning. Bland annat har jag utbildat mig inom folkdans och performance art!

Ett vattendrag under en bro, Galasjöån.

Leaderprojekt gav bättre livsmiljö för fisk

Moälven och dess fiskebestånd har länge kämpat mot föroreningar och utsläpp, men tack vare Leder Mittlands Plus avslutade projektet förvaltning av lax och öring i Moälven har man förbättrat fiskarnas livsmiljö. Projektledare och Örnsköldsviks kommunbiolog Dan-Erik Lindberg berättar mer.

—  I det här projektet har vi utbildat allmänheten och skapat en förståelse för fiskevården, fiskarnas livsmiljö i älven och dess biflöden. Vi har bland annat fått hjälp från olika intresseföreningar med småskalig återställning av olika vattendrag. Genom det här leaderprojektet har vi verkligen nått ut till gräsrötterna.

I projektet har man bland annat hållit kurser och utbildningsdagar, föreläst hos lokala fiskevårdsföreningar, återintroducerat lax och öring i vissa biflöden och byggt lekbottnar. Under arbetet med lekbottnar tog man bland annat hjälp av flera fiskevårdsföreningar.

— En grej vi gjorde i projektet var att lära fiskevårdsintresserade hur man använder hartiijokiredskap. Det är särskilda redskap som hjälper till att bearbeta vattendrag och genom projektet fick flera fiskevårdsområden tillgång till dessa, vilket var positivt. När man gör sådana här fysiska återställningar, så leder det till långsiktiga resultat, berättar Dan-Erik Lindberg.

Fiskevårdsområden skapade lekbottnar

Carina Vestin, ordförande från Molidens fiskevårdsområde, fick ta del av utbildningarna i redskapen och den särskilda tekniken. Tillsammans med sin förening hjälpte hon till med att skapa lekbottnar i Galasjöån.

— Vi har sett att det här har gett resultat, dels genom att fisken smolt finns i de här områdena och dels genom att ortsbefolkningen har sett havsvandrande arter leka. Vi ser att det varit väldigt positivt för vårt område och vi jobbar vidare med den här tekniken, berättar Carina Vestin, projektdeltagare.

Även Dan-Erik Lindberg har också sett att projektet lett till bra resultat och ett ökat intresse för fiskebeståndet i Moälven. Framtiden ser han som ljus.

—  Vi har hunnit en bra bit på väg med återställningen och vi ser att vi har en laxstam som har en naturlig reproduktion och mer öring. Det bådar gott för flodpärlmusslan och sådana arter som finns i dessa vatten, avslutar han.

Bilden visar projektledare Dan-Erik vid ån, där projektet delvis genomförts.

Dan- Erik Lindberg, vid Galasjöån.

Ett vattendrag under en bro, Galasjöån.

Här i Galasjöån, skapades lekbottnar i projektet.

Carina Vestin, i Galasjöån.

Carina Vestin deltagare i projektet.

 

Se filmen om projektet.

 

Vi hälsar Julia Eliasson välkommen till Leader Mittland Plus

Berätta gärna vem du är och vad du ska jobba med?

— Inledningsvis ska jag jobba med handläggning och administration. Jag bor i Gällö i Bräcke kommun och vid sidan av det här jobbet så studerar jag miljövetenskap och italienska. Jag arbetade fram till i höstas som platsansvarig för Mid Sweden 365 höghöjdsbana. Som person är jag väldigt träningsintresserad och gillar löpning, åka skidor och att cykla.

Vad kommer du bidra med till Leader Mittland Plus?

— Jag tror jag kan bidra med nya perspektiv och jag tror även att mina tidigare erfarenheter från studier i juridik kan komma till nytta i det här jobbet, då jag kommer att läsa mycket förordningar och lagtexter.

Reko-ring i glesare landsbygd- Leader en självklar samarbetspartner

”Reko Jämt här” är ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt. Projektet var ett samarbetsprojekt, fördelat över två andra leaderområden, Leader Skog, Sjö & Fjäll och Leader 3sam.

— Vi såg Leader som den självklara samarbetspartnern och finansiären i ett sådant här projekt, som handlar mycket om samverkan, dialog och lokal kännedom, berättar Ida Lindman, näringslivsutvecklare och deltagare i projektet.

Allt började med att lokalt engagerade producenter såg ett behov av att utveckla konceptet reko-ring och få det att fungera bättre i glesare landsbygd. Organisationen Hushållningssällskapet såg potentialen att utveckla konceptet reko-ring och som en del av aktiviteterna i projektet tog en metodutveckling fart. Ett system skapades där det gick att göra flera utlämningar på samma ring, och mer samarbete mellan de olika producenterna.

Ida Lindman, näringslivsutvecklare i Hushållningssällskapet Jämtland, berättar att en av de stora utmaningarna när det kommer till konceptet reko-ring är att det inte är en organisation eller förening som driver ringarna. Det är engagerade producenter som utför själva metoden och för att underlätta producenternas engagemang togs utbildningsmaterial fram som en del av projektet.

—  Vi utvecklade en kurs som riktade sig till producenter med tips kring försäljning, annonsering, faktatexter och länkar, men även material som underlättar att hålla en egen studiecirkel i ämnet. Det är även en beståndsdel som är kvar efter avslutat projekt, berättar Ida Lindman.

Samarbetsprojekt en möjliggörare

Ibland var det en utmaning att få in tillräckligt med kundunderlag. Projektet lyfte då perspektivet  om det var möjligt att skapa mervärden för kunderna, exempelvis en aktivitet vid Ica samtidigt som rekoringen har sin utlämning.

Ida Lindman vill lyfta leader och dess stöd som en betydande faktor för reko-ringen.

— Just möjligheten att lägga ett projekt i flera leaderområden, har varit jättebra för oss. Det ger mer effekt av vår tid att möjliggöra ett projekt i flera kommuner samtidigt och som i sin tur lett till fler arbetstillfällen och nya företag, vilket är väldigt positivt.

För reko-ring Bräcke var engagemanget stort från Bräcke kommuns sida. I framtiden tror Ida Lindman konceptet kan utvecklas med flera andra samarbetspartners, exempelvis lokala företag som i sin tur har nytta av samverkan.

—  Det gäller att få med fler producenter på samma tåg, i stället för att springa åt olika håll. I den värld vi lever i nu kommer fler behöva handla lokalt och jag vet att det finns mycket utvecklingspotential i reko-ringarna. Det bubblar med olika idéer, avslutar hon.

 

 

Ida Lindman, näringslivsutvecklare Hushållningssällskapet, Jämtland och engagerad deltagare i projektet.

 

 

 

Webbinarium om ungas drömmar i Bräcke

Hej där…Lotten Rapp, projektledare för Ungas Drömbygd 2030, ett av våra pågående projekt. Den 2 december kommer du att bjuda in till ett webbinarium där du presenterar resultatet av dina elevintervjuer med unga från Jämtlandsgymnasiet i Bräcke.

Berätta mer om vad webbinariet kommer innehålla?

— Hallå där! Ja, jajamän jag berättar jättegärna! Projektets syfte är att ta reda på vad unga drömmer om. Under de två senaste månaderna i oktober och november har jag rört mig i korridorerna på gymnasiet i Bräcke och gjort djupintervjuer med elever. Jag har ställt frågor om vad de tycker är bra med Bräcke, vad de tycker behöver utvecklas och vad de drömmer om!

Nu när jag sammanställt intervjumaterialet blev det väldigt tydligt att många av dessa drömmar går att förverkliga redan nu och det kommer vi att titta närmare på i webbinariet.

Vem kan anmäla sig?

—  Du som brinner för Bräckes utveckling och som kan ge en ung person en klapp på axeln och säga; ”Vilken bra idé- kör på!” ska definitivt anmäla dig, men jag ser även gärna att andra möjliggörare såsom lokala företagare, eldsjälar eller andra ideellt aktiva personer passar på att ta del av webbinariet. Kanske kommer några av eleverna som kommit med bra idéer vara med och lyssna, om inte annat är de hjärtligt välkomna att delta.

När är webbinariet?

— Vårt webbinarium kommer att ske i teams, klockan 09.00 fredagen den 2 december.
 

Om man blir nyfiken att delta, hur gör man?

— På vår facebook  finns ett evenemang med teamslänk. Har du tillgång till facebook, så klicka i att du kommer på evenemanget. Annars går det jättefint att slänga i väg ett mejl till mig på lotten@mittlandplus.se. Har man frågor eller någon fundering går det också bra att mejla mig.

Hallå där Greger Jonsson……………………..

Du är projektledare för vårt avslutseminarium i vårt samarbetsprojekt Säl och skarv och som tar upp frågan om säl-och skarvs påverkan på fiskeresursen.

När är seminariet?

Seminariet är den 6 oktober. Vi kommer att hålla till på Hotell Elite Plaza i Örnsköldsvik i en konferenslokal som heter Skeppet. Eftersom vi planerar som mest inför dagen just nu är det viktigt att man anmäler sitt deltagande. Om du inte bor i närheten av Örnsköldsvik kommer det finnas möjlighet att följa dagen via länk. Själva seminariet är kostnadsfritt.

Vad kan man vänta sig som besökare av seminariet?

Du som besökare kan vänta dig en uppdatering av läget vad gäller säl och skarv och dess inverkan på fiskeresursen. Vi kommer att ha med flera intressanta och kunniga föreläsare, bland annat så är Aron Hejdström, som skrivit den svenska rapporten med och föreläser via länk. Dessutom räknar vi med att Länsstyrelsen i Västernorrland hinner med att presentera en alldeles färsk förvaltningsplan för skarvbeståndet i länet, vilket vi i projektet tycker ska bli spännande!

Om man blir nyfiken att delta, hur anmäler man sig?
Passa på att skicka in din anmälan så snart som möjligt. Det gör du bäst genom att skicka ett mejl till salochskarv@mittlandplus.se, var vänlig att uppge om du vill delta på plats eller via länk.

 

Här hittar du programmet för dagen 

Seminarium: Säl, skarv och småskaligt fiske i Östersjön

Torsdag den 6 oktober i konferenslokal Skeppet, Hotell Elite Plaza Örnsköldsvik

Leader Mittland Plus och Örnsköldsviks kommun bjuder in till det avslutande seminariet för det internationella samarbetsprojektet säl-och skarv.

Säl och skarv-problematiken påverkar det småskaliga fisket. Under seminariet presenteras förvaltningsplanerna ur nationellt och lokalt perspektiv, samt den svenska slutrapporten för det transnationella projektet.

Nyfiken att delta?

Alla som är intresserade av fiskefrågor är välkomna att delta. Kanske arbetar du inom statlig/kommunal sektor med fiskefrågor? Yrkesfiskare eller arbetar för en naturvårdsorganisation? Möjligen är du sportfiskare eller bara nyfiken allmänhet. Skicka in din anmälan redan idag!

Anmälan

Skicka in anmälan senast den 30/9 till salochskarv@mittlandplus.se
Frågor? Kontakta Greger Jonsson, 070-625 97 30. Det finns möjlighet att delta på seminariet via länk. Vänligen anmäl på vilket sätt du deltar när du skickar in din intresseanmälan.

Moderator: Henrik C Andersson

Program

08.50 Leader Mittland Plus och Örnsköldsviks kommun hälsar välkommen
09.00 Förvaltningsplan Säl och skarv – inriktning och vägen framåt
Henrik C Andersson; Länsstyrelsen Stockholm

09.50 Konflikter säl, skarv och fisk-samt de senaste rönen beträffande sälskrämmor
Sara Königsson, SLU Kustlab.
10.30 Paus
10.40 Slutrapport; Säl, skarv och småskaligt fiske i Östersjön
Aron Hedström, rapportförfattare

11.30 Lunch (självkostnadspris för åhörare)

12.30 Genomgång av förvaltningsplan för säl och skarv i Västernorrland
Hanna Edvardsson, Länsstyrelsen Västernorrland

13.20 Säljakt/sälstatus samt pågående forskningsprojekt
Anna-Carin Westling, säljägare

14.10. Frågestund för publik/media till dagens föreläsare
Moderator: Henrik C Andersson

14.40 Avslut och fika

Matforsfabriken- där kreativitet och lokalhistoria möts

Matforsfabriken är ett av Leader Mittland Plus avslutade projekt, men fortsätter att sprudla av kreativitet och uppfinningsrikedom. Brukets historia, påhittighet och kreativitet genomsyrar de gamla fabrikslokalerna, som blivit en viktig mötesplats i bygden.

—Vi fångar upp det lokalhistoriska i allt vi gör här, bland annat har vi Röhmans affär som fanns här i Matfors under hundra år, och vi har även Götas café efter en kvinna som fanns här förr. Målsättningen från dag ett har alltid varit att Matforsfabriken ska vara en mötesplats för alla åldrar, man ska bara kunna komma hit, berättar Lena Schmidt, projektdeltagare och drivande kraft.

Idén om att skapa den mötesplats som Matforsfabriken är idag tog form 2017. Efter en resa ner till Skåne, där projektgruppen kikade på ett interaktivt slott, fick de roliga idéer och uppslag till fabrikslokalernas utformning. I början tog projektet hjälp av en grupp som arbetar med återbruk och det blev startskottet för hur Matforsfabriken ser ut idag. I lokalen sprudlar kreativiteten. Det går bland annat att fika på Götas Café, kika in i Röhmans gamla affär, handla i loppisen eller passa på att göra ett besök på den konstnärligt utsmyckade besökstoaletten. Lena Schmidt berättar att många besökare blir förvånade när de kommer till fabriken.

—Vi har ju en levande miljö här inne, allt är mobilt så det går att flytta och många besökare hade inte alls föreställt sig att det är så mycket spännande här inne. Vi får ofta beröm för detaljerna. Vi lade ut en bild på vår toalett i sociala medier och fick jättestor respons på inlägget och många besökare som kom, säger hon och skrattar.

Leadermetoden uppmuntrar ideellt engagemang

Lena Schmidt menar att leaderstödet har en stor betydelse för ett besöksmål som Matforsfabriken och något hon uppskattar med leadermetoden är att man får använda tid som medfinansiering i projekten.

—Jag tycker leader är fantastiskt för att man kan använda kraften för att skapa något. Vi hade aldrig kunnat skapa det här stället enbart genom att använda pengar, utan vi är många som engagerar oss ideellt i det här.

Projektet är avslutat, men Matforsfabriken fortsätter vara nyskapande och det finns många framtidsplaner. De samarbetar med flera olika aktörer för att utveckla besöksmålet så att fler ska hitta dit.

—Det finns många uppslag och idéer för vad vi kan utveckla här, bland annat samarbeta mer med studieförbunden för att kanske skapa mer kulturella upplevelser. Sedan vill vi vidareutveckla det här med industrihistorien och vi vill utveckla interaktiviteten av den, så vi kan bli ett ännu attraktivare besöksmål än idag, avslutar Lena Schmidt.

Se filmen om projektet.

 

Lena Schmidt, engagerad i leaderprojektet Matforsfabriken.

Bild på återbrukade saker

Matforsfabriken en mötesplats som sprudlar av kreativitet.

En kreativ toalett

Den omtalade toaletten är minst sagt kreativt utsmyckad.

Återbruk är ledordet på Matforsfabriken